Strid om bindande avtal för jobbinvandrare

– Det normala på svensk arbetsmarknad är väl att alla får ett anställningsavtal. Varför ska man göra undantag för en viss sorts arbetskraft? Vi förstår inte det, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson till TT.

Hon påpekar att det förekommer allt för ofta att personer lockas hit med erbjudanden om jobb med villkor som de sedan inte ser röken av.

Polisen ser risk

Polismyndigheten stödjer sig i sitt remissvar på en rapport av flera myndigheter från 2019 om organiserad brottslighet:

"Där beskrivs bland annat att det är vanligt förekommande att arbetskraftsinvandrare rekryteras under förespeglingen att det som framgått av arbetserbjudandet ska gälla, men sedan tvingas arbeta för en mycket låg lön på dåliga villkor.

Akademikerfacket Saco, Förvaltningsrätten/Migrationsdomstolen i Stockholm och Migrationsverket ser helst också bindande avtal.

Men Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Företagarna vill inte att anställningsavtal ska krävas för arbetstillstånd.

"Det skulle vara en kraftig inskränkning av rörligheten och avtalsfrihet", skriver Företagarna i sitt remissvar.

Facken: Vidöppet för fusk

Arbetsgivarföreträdarna ser hellre att huvudförslaget från regeringens utredare Anita Linder blir av. Det innebär att det ska räcka med att en tiondel av arbetsgivarna på begäran rapporterar in villkoren för den anställde.

Utredaren kom med de första förslagen för att förbättra systemet för arbetskraftsinvandring i februari. Systemet har fått kritik, från olika håll och av olika skäl, ända sedan det infördes av den borgerliga regeringen och Miljöpartiet 2008.

Facken kritiserar det för att vara vidöppet för fusk och utnyttjande. De som utnyttjas riskerar att förlora sitt tillstånd att vara i Sverige om de anmäler missförhållanden.

Arbetsgivarna klagar på att systemet är för krångligt. Migrationsverket tar alltför lång tid på sig att behandla ansökningar och små fel kan leda till att personer utvisas. Det gör att talanger och kompetent arbetskraft söker sig till andra länder.

Utredaren föreslår att "ringa fel" inte ska behöva innebära utvisning, men flera remissinstanser vill ha förtydliganden om vad det är.

De som kan invandra som arbetskraft i systemet är personer från länder utanför EU. De gör det till yrken där allt från toppkompetens till ingen utbildning alls behövs – från IT-experter, civilingenjörer via elektriker, sjuksköterskor, till bärplockare, skogsarbetare, personliga assistenter och kökspersonal.

En del söker arbetstillstånd för att starta företag.

För höga krav

Flera remissinstanser anser att utredaren går fram med för höga krav på utbildning för den som vill invandra för att driva eller starta företag.

Med de kraven skulle det ha blivit nej till personer som Applegrundaren Steve Jobs och Microsoftikonen Bill Gates, hävdar Företagarna.

Svenskt Näringsliv tycker egentligen att det nuvarande systemet är bra i grunden. Men utredaren kritiseras för att inte ge en rättvis bild av efterfrågan på utländsk arbetskraft. Behovet är stort av hög- som lågutbildad arbetskraft.

"I många yrken är det individuella förmågor som till exempel yrkesskicklighet, motivation och uthållighet, snarare än akademiska poäng som utgör den viktigaste kompetensen", skriver SN.

LO anser dock "att det är orimligt att svenska arbetsgivare rekryterar arbetskraft från andra sidan jorden för jobb som städare, personlig assistent, på restaurang eller som hantlangare på byggen – yrken där det inte finns någon arbetskraftsbrist". Arbetslösa här behöver dem, en bristprövning borde göras först.

Tvist om försörjning

Utredaren föreslog att försörjningskrav, motsvarande en inkomst på 28 000 kronor i månaden, ska gälla för en person som vill ta hit anhöriga. Idag räcker hälften.

Svenskt Näringsliv och tjänsteföretagens företrädare Almega anser inte att försörjningskrav för anhöriga behövs. Det anser dock LO – och Företagarna.

Företagarna konstaterar att ett sådant krav kan göra det svårare att rekrytera personer som vill ta med anhöriga, men att det är rimligt. Det måste dock vara lika för hela landet, inte avhängigt jobbort.

Lars Larsson/TT

Magnus Persson/TT