Bland annat diskuteras just nu ett förslag att redan denna vecka minska andelen exportintäkter i utländsk valuta som måste växlas in mot rubel till 50 procent, från dagens 80 procent, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg med hänvisning till två anonyma källor.
Kraftigt ökade exportintäkter
Rubeln är den tillväxtvaluta som gått bäst på marknaden i år – trots Ukrainakriget. När ryska styrkor gick till attack den 24 februari och väst svarade med massiva sanktioner rasade först rubeln.
Men efter den första chocken och med hjälp av en kraftig räntehöjning och kapitalkontroller fick centralbanken i Moskva upp värdet på den ryska valutan igen. Och nu har kursen gått upp med 30 procent sedan slutet av februari.
Höga energipriser, västliga sanktioner och ryska restriktioner ligger bakom utvecklingen. Sanktionerna har bland annat slagit hårt mot rysk import samtidigt som kapitalkontroller har tvärnitat efterfrågan på utländska valutor i Ryssland.
Rubeln slog nytt femårshögsta i fredags och fortsatte upp med drygt 4 procent i måndagens handel. Men det är inte marknaden som sätter kursen. Skulle kapitalkontrollerna slopas helt skulle rubeln falla till 70-80 rubel per dollar, enligt Tatiana Orlova, ekonom på Oxford Economics. Det kan jämföras med dagens kurs på knappt 58 rubel per dollar.
Större underskott
För den ryska staten kan den i dagsläget konstlat starka rubeln bli en tung börda, då skatteintäkterna från den stora energiexporten kommer i utländsk valuta medan statens utgifter sedan ska betalas i rubel.
– Ju starkare rubelkurs desto större underskott. Och det gör det svårare för exportörer, drar upp deras kostnader och drar ned intäkterna, säger Evgeny Kogan, professor vid Handelshögskolan i Moskva, till Bloomberg.
– Om detta håller i sig, i låt oss säga ett halvår, skulle det bli väldigt otrevligt, tillägger han.
Varken Rysslands finansdepartement eller centralbank vill kommentera Bloombergs uppgifter om uppmjukade kapitalkontroller i Ryssland.