Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Kerstin af Jochnick, vice riksbankschef, varnar för högre räntekostnader för hushållen. Arkivbild

Riksbanken varnar för sårbart finanssystem

Hushållens skuldsättning är den största risken för det svenska finansiella systemet, slår Riksbanken fast i en stabilitetsrapport. Riksbanken efterlyser samtidigt skärpta kapitalkrav på bankerna.

- Vi har ett sårbart finansiellt system och vi är utsatta för risker, säger vice riksbankschef Kerstin af Jochnick när hon på en presskonferens presenterar Riksbankens andra stabilitetsrapport för året.

Riskerna har dessutom ökat sedan förra stabilitetsrapporten i maj, enligt af Jochnick. Det kan förklaras med den fördjupade handelskonflikten mellan USA och Kina, den stora osäkerheten kring brexit och Italiens budgetbråk med EU.

Växande skuldsättning

Den största risken mot finansiell stabilitet finns dock på hemmaplan i form av hushållens stora och snabbt växande skuldsättning och det faktum att hushållen till följd av en stor andel lån med rörlig ränta är väldigt känsliga för snabba ränteförändringar.

Styrräntan är på väg att höjas, i december eller februari, från rekordlåga minus 0,50 procent. På sikt räknar Riksbanken med att styrräntan normalt ska kunna pendla mellan 2,5 och 4,0 procent.

- Då skulle ränteutgifterna i procent av disponibel inkomst (för hushållen) komma upp i 6–8 procent, varnar hon.

Strukturåtgärder på bostadsmarknaden är avgörande för att hantera problemet, enligt Riksbanken. Det krävs bland annat att bostadsbyggandet motsvarar behoven.

Men det räcker inte. Det behövs en översyn av skatteregler också, enligt af Jochnick.

- Det handlar om ränteavdragen. Det handlar om beskattning av kapitalvinst vid försäljningar och det handlar om fastighetsskatten, säger hon.

Ökade ränteutgifter

För att stärka bankernas motståndskraft för störningar vill Riksbanken dessutom se skärpta kapital- och likviditetskrav.

- Blir det dyrare för bankerna att finansiera sig så slår det också ganska snart in i ökade ränteutgifter för hushållen, säger hon varnande.

Riksbanken upprepar därför sin rekommendation att Finansinspektionen inför ett så kallat bruttosoliditetskrav på bankerna, som slår fast att banken ska ha minst 5 procent i kapital i förhållande till sin totala balansräkning.

- Bankerna skulle behöva fylla på lite grann för att komma upp i de fem procenten, säger af Jochnick.

Bankerna bör också ha likviditetsbuffertar i alla valutor där man har exponering, inte bara för dollar och euro, enligt Riksbanken, som vill att bankerna ska klara av 30 dagars utflöden av valutor där de är exponerade.

När det gäller svenska kronor har vissa banker under senare tid haft likviditetsbuffertar som täcker bara tre dagars utflöden.

- Det tycker vi är alldeles för kort tid.