Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Efter en lagändring har antalet personer som ansöker och genomgår skuldsanering hos Kronofogden ökat stort. Arkivbild.

Rekordmånga beviljades skuldsanering

Aldrig tidigare har så många beviljats skuldsanering som under fjolåret.

Antalet personer som beviljas och genomgår skuldsanering ligger på rekordhöga nivåer.

Under förra året beviljades cirka 10 800 personer skuldsanering, och antalet pågående ärenden uppgick vid årsskiftet till drygt 38 000.

- Vi ligger på historiskt höga nivåer och inflödet är väldigt högt, säger Ann-Charlotte von Feilitzen.

Ny chans

Den främsta orsaken till utvecklingen är den nya skuldsaneringslagen som trädde i kraft i november 2016 som dels gjorde det enklare att ansöka, dels gjorde själva skuldsaneringsprocessen enklare. Bland annat infördes två betalningsfria månader.

- Det är väldigt glädjande att så många svårt skuldsatta får skuldsanering och får en ny chans, så vi ser det här bara positivt, säger Ann-Charlotte von Feilitzen.

För att beviljas skuldsanering, som innebär att en person slipper betala hela eller delar av sin skuld, krävs att den överskuldsatta inte anses kunna betala sina skulder inom överskådlig tid.

Enligt Ann-Charlotte von Feilitzen är den vanligaste orsaken till att någon hamnar i överskuldsättning att man går igenom en omvälvande livssituation som sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa.

Hjälp att få

Men samtidigt som fler till antalet beviljas hjälp minskar andelen som får skuldsanering något. Ansökningarna ökar alltså snabbare än ja-beskeden om sanering. Omkring 58 procent av ansökningarna beviljades under 2018, jämfört med 63 procent året före.

- En förklaring kan vara att färre tar hjälp av en budget- och skuldrådgivare, säger Ann-Charlotte von Feilitzen.

Kommunernas budget- och skuldrådgivare är lagstadgad kommunal service som är gratis.

- Vi ser att det är en framgångsfaktor när folk tar hjälp av en sådan. Dels för att det blir rätt personer som ansöker och att ansökningarna blir mer genomarbetade, säger Ann-Charlotte von Feilitzen.