Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det ska bli enklare och gå snabbare att få tillstånd att bygga nya elledningar, föreslår en ny utredning. Arkivbild

Regeringen tar el-strid med EU

EU hotar stoppa de planerade prissänkningarna av elnätsavgifterna. Men regeringen viker inte en tum. Men först väntar nya höjningar.

I fjol lovade dåvarande energiminister Ibrahim Baylan (S), någon vecka före riksdagsvalet, prissänkningar på som mest 20 procent för de som drabbats hårdast av saftiga prisökningar på elnätsavgiften senaste åren, uppemot 50 procent på fem år. Men först lär det komma nya höjningar, flera av bolagen kan falla tillbaka på gamla beslut och plocka ut mer av konsumenterna. På måndagen kom ytterligare en prishöjning, från Eon, som meddelar att man höjer nätpriset med uppemot en hundralapp i månaden, eller runt tio procent, för en villakund med elvärme.

Och de utlovade prissänkningarna är heller inte ristade i sten. För ett par veckor sedan skickade EU-kommissionen ett brev till den svenska regeringen. Budskapet var tydligt. Det sätt regeringen instruerat sin myndighet, Energimarknadsinspektionen, att reglera den tillåtna avkastningen för elnätsföretagen och därmed pris gentemot konsument, är inte okej.

Politiskt spel

Men regeringen tänkte inte backa, absolut inte, är Anders Ygemans inställning. Ett formellt svar kommer att skickas till EU de närmaste veckorna.

- Vi delar Tysklands syn på detta, säger Ygeman och pekar på att tyska regeringen driver ungefär samma fråga gentemot EU.

Elnätsföretagen har hotat med att dra ner sina investeringar eftersom de anser att den tillåtna avkastningen är för låg.

- Ett politiskt spel. De har monopol, de är skyldiga att underhålla sina nät, säger Ygeman.

Samtidigt finns ett reellt hot om att kapaciteten börjar slå i taket, framför allt i vissa storstäder. Det är de flesta överens om. Bland annat med den bakgrunden lade Nätkoncessionsutredningen fram sina förslag till snabbare beslutsprocesser när nya nät ska byggas.

Storstadsproblem

Hur akut är då läget, som vissa företag och elnätsföretag pekar på?

- Regionalt i Malmö och Stockholm kan vi komma att få kapacitetsbrist närmaste åren, säger Ygeman i samband med att han tog emot utredningen. Förenklingar, fler undantag och mindre administration ska ge snabbare utbyggnad – två år kortare byggtid för stamnät och halverad tid för regionala nät, är förhoppningen, enligt utredaren Elisabet Falemo.

- Man har vaknat sent i storstäderna, säger hon och pekar på att aktörerna, bolag, kommuner och andra har tittat för mycket på sin verksamhet.

- Det skulle behövas bättre samarbete, säger hon.

Grunden är att elnäten behöver byggas ut, inte på grund av elbrist, utan på grund av överföringsbrist.