- Vi ska fortsätta att ha väldigt höga ambitioner när det gäller att förbättra arbetsmiljön och människors omställningsmöjligheter, lovar hon också.
Regeringspartierna vill tillsammans med Alliansen förmå svenskarna att jobba högre upp i åldrarna för att pensionerna inte ska försämras när vi lever längre. I dag är den faktiska genomsnittliga pensionsåldern 64,8 år.
De sex partierna är överens om att gränsen för när man tidigast får ta ut allmän pension ska höjas stegvis från 61 år till 64 år. Den stegvisa höjningen kommer att beröra alla som är under 60 år i dag.
Även gränsen för när man får ta ut garantipension höjs från 65 till 66 år.
Är mycket kritisk
Vänsterpartiet är inte med i överenskommelsen och är mycket kritiskt. Även Sverigedemokraterna är emot höjda åldersgränser.
- Det här kommer att påverka och drabba många människor mycket hårt, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt.
Han uppger att medlemmarna i det största fackförbundet inom LO, Kommunal, i snitt pensionerar sig vid 63 års ålder.
- Det här kommer att innebära att åtminstone hälften av Kommunals medlemmar inte orkar fram till den lägsta pensionsåldern.
Sjöstedts kritik gör socialministern upprörd. Hon hävdar att kommunalare i dag inte har någon ekonomisk möjlighet att pensionera sig redan vid 61 år, även om det är möjligt. Det kan bara personer med bra pensionsavtal och bra inkomster göra, enligt Strandhäll.
"Är populist"
Hon anklagar Sjöstedt för att vara "populist".
- Pensionerna gröps ur med 0,6 procent varje år. Människor ser detta och upplever det i sina plånböcker. Vi måste som politiker ta ansvar för att trygga pensionssystemet. Det är inte Jonas Sjöstedt beredd att göra, säger Strandhäll.
LO delar inte Vänsterpartiets kritik utan glädjer sig i stället åt att rätten till a-kassa och sjukförsäkring i ett första steg förlängs från 65 till 66 år. Det betyder att en grupp äldre sjukskrivna kan vänta med att plocka ut pension i ytterligare ett år, vilket innebär en högre pension.
Dessutom ska rätten att få jobba kvar höjas från 67 till 69 år, dock utan att man får någon rätt till sjukpenning eller a-kassa.
Satsar på fattigpensionärer
LO glädjer sig åt att de sämst ställda pensionärerna ska få det bättre. Regeringen och Alliansen är överens om att nivån på garantipensionen ska höjas, att ett behovsprövat konsumtionstillägg ska införas och att taket i bostadstillägget ska höjas.
Hur mycket pengar det handlar om är ännu inte bestämt. En utredning ska lägga fram förslag i februari 2018. Socialminister Annika Strandhäll räknar dock med att det kan innebära upp till en tusenlapp mer i plånboken varje månad om man får del av alla tre höjningarna.
Tanken är att "fattigpensionärernas" ekonomi ska stärkas redan 2019.
Kanske inte räcker
Socialministern kallar pensionsöverenskommelsen för historisk och för den största blocköverskridande överenskommelsen som gjorts denna mandatperiod.
Den innebär dock inte en generell höjning av pensionerna. Bortsett från garantipensionärerna blir det bara en höjning för de som nu bestämmer sig för att arbeta längre än vad man tänkt.
Frågan är om det räcker med de nya tidsgränserna i pensionssystemet för att det inte ska fortsätta att urholkas.
- Det är möjligt att vi också behöver förstärka pensionssystemet med höjda avgifter, men genomslaget av en sådan förstärkning kommer först om 30-40 år, säger Strandhäll.