Räntesänkningar har inte varit Riksbankens melodi för att stimulera ekonomin under coronapandemin. Det senaste beskedet är att styrräntan ligger kvar på noll procent hela 2023.
I stället har Riksbanken sjösatt ett omfattande stödköpsprogram av värdepapper för att hålla ekonomin på fötter. Nu förlängs och utökas stödköpsprogrammet.
– Vi ser framför oss som en konsekvens av den ökade smittspridningen en nedgång inom svensk ekonomi och gör bedömningen att det här kräver ytterligare åtgärder, säger riksbankschefen Stefan Ingves.
Stödköpen av allt från statsobligationer till företags- och bostadsobligationer, samt nu även statsskuldväxlar, är ett sätt att hålla räntorna nere och görs för att dämpa oron på finansmarknaden och öka stabiliteten i det finansiella systemet.
– Genom att göra på det här sättet skapar vi en trygghet och vi ser till att det finns ett omfattande stöd. Det kommer också att finnas så länge som det behövs.
Ökade risker
Beskedet var delvis väntat, dock inte omfattningen. Stödköpen förlängs ett halvår, till 31 december 2021, och utökas med 200 miljarder kronor till 700 miljarder kronor.
– Det här var mer än vad marknaden hade förväntat sig, säger Robert Bergqvist.
Kronan tappar några ören mot både dollarn och euron efter beskedet, medan svenska marknadsräntor pressas nedåt några punkter.
– Riskerna på nedsidan har ökat i det korta perspektivet med bland annat fler nedstängningar. Det ser sämre ut och då behöver man göra mer, säger Robert Bergqvist.
Stöd i osäker tid
Beskedet kommer sedan Sveriges återhämtning kommit av sig under höstens andra våg av coronasmitta, med risk för negativ tillväxt och en inflation långt under Riksbankens mål.
– Det blir en tydlig inbromsning i svensk ekonomi och som kommer märkas på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det en inbromsning som är ojämn. Får vi tyvärr rätt i vår prognos kommer arbetsmarknadsläget att förvärras framöver, säger Ingves.
Enligt Robert Bergqvist är det i det rådande läget inte främst penningpolitiken som ska få hjulen att rulla utan finanspolitiken. Men genom att säkerställa låga räntor och genom att köpa mer statspapper är banken indirekt med och finansierar statens budgetunderskott.
– Det här är det bästa man kan göra. Det är ett mycket bra beslut av Riksbanken, säger Bergqvist.
Joakim Goksör/TT
Helena Wande/TT
Tobias Österberg/TT
Fakta: Riksbankens prognoser
Riksbanken sänker sin inflationsprognos för åren 2020, 2021 och 2022 och bedömer att det dröjer till 2023 innan KPIF-inflationen mer varaktigt ligger nära inflationsmålet på 2 procent igen.
BNP-prognosen sänks också. Årets nedgång beräknas nu till minus 4 procent, följt av en återhämtning på 0,9 procent 2021. För 2022 räknar Riksbanken med ett BNP-lyft på 5 procent följt av en mer normal tillväxtnivå kring 2,2 procent 2023.
Arbetslösheten beräknas toppa nästa år, med ett årssnitt på 9,4 procent, mot årets 8,4 procent. Till 2023 ska arbetslösheten enligt prognosen har backat ned till 7,7 procent.
Reporäntan kommer att ligga kvar på noll procent under hela prognosperioden.
Källa: Riksbanken