Riksbanken behåller räntan på rekordlåga minus 0,50 procent och räknar med att det inte blir någon höjning av styrräntan förrän mot slutet av året.
Beskedet var väntat och har en lugnande effekt på bostadsmarknaden som visat tecken på en stabilisering efter höstens prisnedgångar, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.
Blir inget stort boprisfall
- Det är en av anledningarna till att vi inte tror att det blir något stort boprisfall, ekonomin går bra i stort, hushållen har höga disponibla inkomster och de låga räntorna hjälper till, säger han.
Men risken finns att hushållen tror att de låga räntorna kommer vara för evigt. I stället bör perioden med förmånliga bolån användas till att bygga marginaler, hävdar Jens Magnusson.
- Minnet är kort och privatpersoner glömmer bort att räntan var betydligt högre bara för fyra–fem år sedan, säger han.
- Men min huvudgissning är att vi kommer se stigande räntor så småningom. Sedan kanske det nya normala är lite lägre – men knappast reporäntor på minus 0,50 procent och bolåneräntor på mellan 1-1,5 procent.
Inger falsk trygghet
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, instämmer i resonemanget. Ungefär hälften har inte räknat på vad det kan innebära om räntan går upp – en enligt henne oroväckande hög andel.
- Vi har vant oss vid de här låga nivåerna vilket inger lite av en falsk trygghet. Det är viktigt att veta hur mycket mer lånet kommer kosta om räntan går upp två procent. Och tricket är då att helst spara den summan nu, så man vänjer sig och inte har de här pengarna för konsumtion – för då har man ingen beredskap, säger Ingela Gabrielsson.