Svenskarnas shoppingsug var under våren överraskande stort. Tillräckligt för att bidra till en uppräknad BNP-tillväxt för helåret 2018, enligt KI:s uppdatering över konjunkturbilden.
110 miljarder kronor
Trots högkonjunkturen har regeringen under året fört en expansiv finanspolitik och enligt KI:s bedömning är det strukturella offentliga sparandet nära noll. För nå överskottsmålet krävs därför en mer återhållsam finanspolitik framöver, skriver KI i rapporten.
Därmed bedömer myndigheten att det ofinansierade reformutrymmet står fast vid 110 miljarder kronor under nästa mandatperiod.
För de pengarna får dock svensk skola, vård och omsorg en kraftig skjuts, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).
- Om man lägger 110 miljarder kronor på kommuner och landsting under nästa mandatperiod så får man en mycket rejäl standardhöjning, säger hon.
Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna vill i dagsläget gå in närmare på exakt hur reformutrymmet ska användas. Men även Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson ser behovet av mer resurser till välfärden.
- Det kommer vara viktigt att ta ansvar och det kommer krävas resurser till välfärden. Vi har akuta problem som måste lösas och långsiktiga reformer att ta tag i.
Lågt konsumentförtroende
Jämfört med andra länder och mot tidigare högkonjunkturer är pessimismen bland de svenska hushållen större än normalt. En kvalificerad gissning är att höstens prisfall på bostadsmarknaden fortfarande spökar, enligt myndighetens generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.
- Vi är förvånade över att konsumentförtroendet under det andra kvartalet var svagare än normalt. Under en högkonjunktur kan man förvänta sig ett starkare konsumentförtroende, så som i USA och bland länder inom eurozonen.
Även om importen föll oväntat mycket under perioden befäster KI bilden av svensk tillväxt som robust. Arbetslösheten snittar under den historiska jämviktsnivån och kapacitetsutnyttjandet är högt.
Utöver hushållskonsumtionen är det USA:s urstarka utveckling som fortsätter accelerera den svenska ekonomin.
Osäkerheten i omvärlden
Den extrema värmen kommer dock vara en hämsko under det andra halvåret 2018. På längre sikt är det osäkerheten i utrikespolitiken och farhågorna för ett fullskaligt handelskrig som oroar. Men hur omfattande och på vilket sätt är något som Swedbanks chefekonom Anna Breman efterfrågar mer av.
- Nu har de samma prognos som vi. Det jag önskar är en bättre riskanalys från KI gällande omvärldsoron och hur stora riskerna är. Det är deras uppgift i det här läget att ge en helhetsbild över riskerna.
Fakta: KI:s konjunkturuppdatering
Statliga Konjunkturinstitutet (KI) höjer BNP-prognosen för innevarande år, men sänker samtidigt prognosen för 2019 en aning.
KI räknar nu med att Sveriges BNP växer med 2,6 procent i år och 1,8 procent 2019.
I den förra prognosen, från den 20 juni, spådde KI en BNP-tillväxt på 2,4 procent i år och 1,9 procent året därpå.
Arbetslösheten väntas liksom tidigare ligga på 6,2 procent både i år och nästa år.
Inflationen, enligt måttet KPIF, väntas bli 2,1 procent i år (2,0) och 2,0 procent 2019 (2,0).
KI räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan med 0,1 procentenheter till -0,4 procent i december 2018.
