Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Orosmolnen tornar upp sig kring Italiens ekonomi. I dag är det upp till bevis om landet tänker rätta sig efter EU:s budgetregler. Arkivbild.

Italiens regering väljer högt underskottsmål

De italienska regeringspartierna får sin vilja igenom med ett underskottsmål långt högre än deras finansminister rekommenderade – för att bekosta dyra vallöften. Oron för att Italien bryter mot EU:s budgetregler och ökar sin statsskuld har fått marknaden att darra.

Det har stormat rejält kring budgeten och regeringskoalitionen bestående av Femstjärnerörelsen (M5S) och främlingsfientliga Lega. Innan vårens val gjorde de då konkurrerande partierna stora utfästelser om å ena sidan medborgarlön och å andra sidan stora skattesänkningar.

I regeringsställning har det varit svårt att enas kring målet för Italiens budgetunderskott. Medan M5S och Lega krävt att det ska ligga på mellan 2 och 2,5 procent av landets BNP har finansminister Giovanni Tria, en teknokrat utan partitillhörighet, velat sträcka sig som längst till 1,9 procent.

I slutänden har regeringen kommit överens om ett mål på 2,4 procent, uppger M5S-ledaren Luigi Di Maio och Legas dito Matteo Salvini sent på torsdagskvällen.

"Förändringsbudget"

"Det finns en överenskommelse inom hela regeringen för 2,4 procent. Vi är nöjda, det är en budget för förändring", säger partiledarna, som bägge också är vice premiärministrar, i ett uttalande.

Luigi Di Maio har öppet protesterat mot EU:s budgetregler och hotat med att fälla budgeten.

Hela regeringen samlades för diskussioner. Under dagen florerade medieuppgifter om att GIovanni Tria var beredd att lämna sin post i protest om målet sattes för högt, uppgifter som senare dementerades av hans kansli.

I hopp om att blidka regeringskoalitionen aviserade Tria att budgeten skulle komma att innehålla förslag om så kallad medborgarlön och möjlighet för fler att gå i förtidspension. Det är dock oklart hur åtgärder som dessa är tänkta att finansieras. I synnerhet då främlingsfientliga Lega vill genomföra skattereformer – så kallad platt skatt – som beräknas minska skatteintäkterna med omkring 80 miljarder euro om året.

"Underlättar vinna val"

- Det underlättar så klart att vinna ett val när man utställer den här typen av frikostiga löften, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på banken SEB, som anser att den största huvudvärken för Italien är hur man ska undvika att bygga på sin massiva statsskuld och riskera att hamna i en snöbollseffekt där statsskulden driver sig själv vid en eventuell räntehöjning.

Kravet på medlemskap i eurozonen är en statsskuld på max 60 procent av BNP. Italiens statsskuld på cirka 131 procent är näst högst i eurozonen efter Greklands.

En ytterligare sten i skon för Italien är situationen för landets banksystem som har en stor andel osäkra lån där låntagare inte kan betala sina amorteringar.

- Situationen i Italien är allvarlig för resten av EU och i synnerhet för eurozonen, säger Bergquist.

- Om deras situation skulle förvärras ytterligare skulle regeringen kunna behöva vidta åtgärder och skulle behöva en viss buffert för det.

Risk för stigande räntor

Innan regeringen nådde ett beslut darrade börsen. Under torsdagen föll Milanobörsens FTSE-index med 1 procent och italienska banker visade på betydande förluster.

Italien rankas som världens åttonde största ekonomi och tredje störst inom eurozonen. Därför riskerar situationen i Italien att underminera trovärdigheten för eurozonen, anser Robert Bergquist på SEB.

- Om ett av länderna inte följer reglerna och är berett att spendera mycket offentliga medel så riskerar det att dra med sig de andra.

Även för EU finns skäl till oro, anser han. Om populistiska partier som M5S och Lega får igenom sina åtgärder kan det ge vind i ryggen för anti-etablissemangspartier runt om i Europa, vilket i sin tur kan leda till att man frångår ekonomiska spelregler med stigande räntor som följd.