Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
I landets glesbygd, där 15 procent av befolkningen bor, är den disponibla inkomsten nu cirka tio procent lägre än i resten riket, enligt studien. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT
I landets glesbygd, där 15 procent av befolkningen bor, är den disponibla inkomsten nu cirka tio procent lägre än i resten riket, enligt studien. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Inkomstgap ökar mellan stad och glesbygd

Högre löner och framför allt mer kapitalinkomster – levnadsstandarden i Stockholm ökar kraftigt medan den sjunker i landets mer glesbebodda områden.
För ju glesare befolkning, desto mindre pengar i plånboken, enligt en ny studie från Lunds universitet.

– Det är ett stort gap och också ett potentiellt problem. Det polariserar landet, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi, som analyserat inkomstskillnaderna mellan land och stad under perioden 1990–2017.

I landets glesbygd, där 15 procent av befolkningen bor, är den disponibla inkomsten nu cirka tio procent lägre än i resten riket, enligt studien som utförts av Agrifood economics centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som finansieras av näringsdepartementet.

I de mest tätbebyggda områdena, som uteslutande ligger i centrala områden i Stockholms län, jämfört med resten av landet är skillnaderna rörande den disponibla inkomsten större – nu är den uppe i runt 50 procent.

Delar in på nytt sätt

Och jämför man dessa centrala delar med landets allra mest glesbefolkade, blir skillnaderna ännu större, säger Martin Nordin.

– Då är siffran uppe i 60-65 procent.

Nordin jämför inte kommuner och län, utan har i stället fokuserat på att dela in hela landet i ett rutnät. Befolkningen som lever i de mest urbana och de mest glesa rangordnas och jämförs.

– Det nya är att vi delar in Sverige på ett bättre sätt. Ofta jämförs bara kommuner, men det är en grov indelning.

Var ligger då de mest glesbefolkade områdena? Det har till viss del förändrats över tid, enligt Nordin.

– Det går från att vara huvudsakligen Norrland till att nu inkludera även stora delar av Småland.

Försäljning och utdelning

De stora skillnaderna i vad människor har att leva för vare månad drivs främst av den ekonomiska utvecklingen i centrala Stockholm. Men det handlar inte främst om högre Stockholmslöner, om man får tro studien.

– Den främsta orsaken är kapitalinkomster – från bostadsmarknaden och från 3:12-reglerna rörande kapitalutdelning från fåmansaktiebolag. Under 90-talet ser man också att förvärvsinkomsterna ökade i viss del i Stockholm, säger han.

TT: Å andra sidan – det kostar ju mer att leva i Stockholm?

– Det är en aspekt vi inte tagit hänsyn till. Det är svårt att uppskatta hur det spelar in.

Anna Karolina Eriksson/TT

• I studien rangordnas hela Sverige utifrån en "land–stad-dimension". Man har utgått från bostadsdata på rutnätsnivå och delat in Sverige i cirka 210 000 rutor där det bor människor.

• För att räkna fram befolkningstätheten i individens närområde används i studien geografiska rutor på 250 kvadratmeter för tätort och 1 000 kvadratmeter för landsbygden. Baserat på rangordningen har inkomstojämlikheten mellan olika delar av landet och för olika inkomstmått sedan jämförts.

• För Sveriges fem procent mest tätbebyggda områden (alla i Stockholms län) har de disponibla inkomsterna ökat från 15 procent högre (början av 90-talet) till runt 50 procent högre (efter 2015) än genomsnittet för hela landet.

• Den disponibla inkomsten faller tydligt med "gleshet". För landets glesbebyggda delar (där 15 procent av befolkningen bor) är den disponibla inkomsten jämfört med riket cirka 10 procent lägre.

• Studiens främsta slutsats är "att polariseringen mellan land och stad framförallt drivs av utvecklingen i centrala Stockholm".

• Ökningen i disponibel inkomst för centrala Stockholm beror enligt Nordin på ökade kapitalinkomster (under hela perioden 1990–2017), ökade förvärvsinkomster (under 90-talet) samt att de arbetsrelaterade inkomsterna minskar mindre i Stockholm än i resten av riket (efter 2005).

Källa: Agrifood-rapport 202 0:2 "Att leva i land och stad - ett djupare perspektiv på inkomstfördelning"