Mindre än 15 procent av Sveriges företag är verksamma inom industrin. Förr såg det annorlunda ut, när industrin nästan helt dominerade den blågula arbetsmarknaden.
Många decennier av kraftiga strukturomvandlingar har förändrat utseendet på den karta och grafik som speglar det nationella näringslivet. Två tredjedelar av de svenska företagen är idag verksamma inom tjänstesektorn.
Halland har bara ett fåtal stora industriföretag kvar. Åtskilliga bolag inom tillverkningsindustrin har fått stryka på foten, inte minst i Halmstad. Det har handlat om antingen drastiska nedläggningar eller företag som flyttat sina verksamheter utomlands, till låglöneländer. De som klarat livhanken har drabbats av kraftiga nedskärningar.
– Det stora tappet av industrijobb skedde under och efter finanskrisen 2008/2009, konstaterar Tony Stané, ombudsman på IF Metall i Halland. Den ekonomiska svackan drabbade särskilt tillverkningsindustrin och många arbetstillfällen försvann. Det var en tung period.
Medlemmarna i IF Metall Halland har sedan dess minskat med cirka
1 800. Flest medlemmar har nämnda fackliga organisation hos SCA i Falkenberg, 240, och Albany International i Halmstad, 225.
– Vi upplever dock en ganska stor ökning av medlemmar som genom bemanningsföretag hyr ut sina tjänster till tillverkningsindustrin, påpekar Tony Stané.
Bland företagen som under den senaste tioårsperioden har försvunnit eller lämnat Halmstad kan nämnas Lundgrens Gjuteri, Johns Mansville, Pilkington, Charkdelikatesser, Dormer Tools, Albany Door Systems och Waco Jonsered.
2015 var ett särskilt tufft år för residensstaden när sammanlagt flera hundra anställda fick lämna sina jobb. Sandviks beslut att flytta Dormers produktion av gängtappar till Brasilien och Indien drabbade 124 anställda. Tre år tidigare tvingades 230 medarbetare se på när Pilkington flyttade glastillverkningen till Polen.
Men det finns ändå ljusglimtar i mörkret.
– Saker och ting går i cykler, även när det gäller konjunkturer och läget på arbetsmarknaden, poängterar Tony Stané. Allt fler arbetsgivare inser att gräset inte alltid är grönare på andra sidan och att den kompetenta och välutbildade personal som finns på hemmaplan trots allt kanske är värd sitt pris. Vi märker att fler svenska företag väljer att plocka hem utlagda jobb till Sverige igen. Och lokalt finns det många företag som växer, till exempel Stena Recykling, som övertagit delar av Pilkingtons gamla anläggning, och HMS Industrial Networks som delvis är ett tillverkningsföretag.
Nej, allt är inte elände inom tillverkningsindustrin. Bättre effektivitet och den ökande produktiviteten, det vill säga tillverkningen per anställd, talar för en positiv framtid. Stora satsningar på forskning och utbildning liksom välutbildad arbetskraft är ytterligare ett par plus i kanten för svensk industri.
Halländska arbetsgivare ser ljust på framtiden. Jobbtillfällena är förhållandevis många även om arbetsförmedlingens statistik skvallrar om en ökad arbetslöshet, vilken tillskrivs den höga inflyttning som råder i länet.
– Samtidigt som antalet industrijobb minskar ökar efterfrågan på arbetskraft inom framför allt tjänstesektorn. När det gäller Halmstad ökar både befolkningsmängden och det generella antalet lediga jobb, säger Peter Norfors, arbetsmarknadsanalytiker i Halland
Faktum kvarstår att svensk tillverkningsindustri har sin glansperiod bakom sig. Samtidigt som sysselsättningen inom industrin gått utför sker en motsatt trend på tjänstemannasidan. Här pekar det uppåt. Som nämnts, inte mindre än två tredjedelar av Sveriges företag är verksamma i den industrinära tjänstesektorn.
Det är nya tider.
Artikeln publicerades ursprungligen i Hallands Affärer.
Några tillverkningsföretag i Halmstad som lagts ner
- Matadorverken. Grundas 1927, nedlagt 1977.
- Blå Band. Etablerades i Halmstad 1950. 24 år senare flyttades tillverkningen till Kristianstad.
- Halmstads Järnverk. 1991 miste 500 av 750 anställda sitt arbete. Delar av verksamheten lever vidare genom Höganäs och Celsa Steel.
- Duni Bilå. Flyttade huvudkontoret från Halmstad 1994, senare även produktionen, 2005.
- Rex Cykelfabrik. Grundades 1896. 1968 upphörde tillverkningen.
- Carl Franckes läder- och skofabrik. Start 1905, nedlagt 1969.
- Lundgrens Gjuteri. Start 1917, nedlagt 2009.
- Wallbergs Fabriks. Grundat på 1800-talet. Sålt 1990 till Albany Nordiskafilt/International AB.
- Östra Bryggeriet. Grundat 1846, nedlagt 1979.
- Dormer Tools. Nedlagt 2012.
- Waco Jonsered. 2012 flyttades tillverkningen till Tyskland.
- Pilkington Floatglas. Start 1976. 2013 flyttades produktionen till Brasilien och Indien.
- John Manville (Jutan). Skandinaviska Jute i Oskarström start 1890. 2011 flytt till Helsingborg.
- Ryab (Sulfiten). Massa och papper 1907-1966. därefter plywood och spånskivor fram till 1985.
- Charkdelikatesser. Flytt till Malmö 2012.
Fakta och halländsk historik
Branschstrukturen i näringslivet har förändrats mycket under det senaste seklet. Från att ha dominerats av jordbruk, skogsbruk och fiskeföretag har industriföretagen expanderat stort. Tiderna och villkoren förändras. Idag är det tjänstesektorn som dominerar den svenska arbetsmarknaden.
Industrialiseringen nådde Halland ganska sent. Om man bortser från sådana förindustriella anläggningar och verk som kvarnar, sågar och smältugnar var det först under senare hälften av 1800-talet som industrier på allvar började etableras i länet. Av landets 10 549 fabriker år 1900 fanns 59 i Halmstad. Dessa hade ett tillverkningsvärde av 6,2 Mkr att jämföras med motsvarande för hela landet som då var en dryg miljard kr.
Industrietableringarna i Halmstad och Nissadalen följdes snart av motsvarande i Varberg och Falkenberg som började industrialiseras kring sekelskiftet 1900. Betydligt senare nådde industrin till Laholm och Kungsbacka, vilka länge var ganska små och ganska obetydliga städer som levde på handel och hantverk.
I några fall har orter vuxit upp kring en enda industri, som sockerbruksorten Genevad, textil- orten Oskarström samt skogsindustriorterna Rydöbruk och Hyltebruk, de tre senare i Nissadalen.
Sammanställning: Kent Johansson
Fotnot: Uppgifterna är hämtade ur boken ”Avtryck från en epok; Industriminnen i Halland” (Bengt Spade och Gösta Carlsson). Utgiven av länsstyrelsen 2007.
778 miljarder
Värdet av svensk industriproduktion 2015. Källa: SCB
50 970
Antalet tillverkningsföretag i Sverige. Källa: SCB Företagsdatabas
