Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ett avtal mellan ett dotterbolag till SKL och inkassobolaget Intrum kan ha lett till en ökning av ärenden hos Kronofogden. Arkivbild.

Fler med vård- och omsorgsskulder hos fogden

Ett nytt avtal mellan ett dotterbolag till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och inkassobolaget Intrum kan ha gjort att personer med skulder till kommuner och landsting, för exempelvis vård och barnomsorg, skickats till Kronofogden i kraftigt ökad utsträckning.

Antalet svenskar som skickas till Kronofogden på grund av skulder till kommuner och landsting har skjutit i höjden. Under början av 2018 ökade ärendena från runt 5 000 till runt 13 000 i månaden.

Anledningen kan vara ett nytt avtal mellan SKL Kommentus, ett dotterbolag till SKL, och världens största inkassobolag Intrum, rapporterar SVT:s Uppdrag granskning.

Enligt avtalet går Intrum med förlust när en person betalar sina skulder själv – men om ärendet går till Kronofogden tar de ut en avgift på 380 kronor.

Intrum tillbakavisar

SKL medger att det finns en risk att avtalet bidrar till överskuldsättning.

- I affärsmodellen finns det risk för att det ligger incitament som dels driver fler ärenden från kommuner och landsting till inkassobolagen, men också som gör att man kanske driver fler ärenden till Kronofogdemyndigheten, säger Olof Molander, affärsområdeschef för ramavtal på SKL, till SVT.

Intrum själva tillbakavisar att ökningen har med avtalets utformning att göra.

Får det kämpigare

Maria Lindstedt är utredare på Konsumentverket och projektledare för ett regeringsuppdrag mot överskuldsättning.

- Vi har haft möte med SKL, och de har inte förutsett att det skulle bli så här. De kan inte bryta avtalet, men de ska nu ta åtgärder för att säkra god inkassosed, säger hon till TT.

Vilka konkreta åtgärder som ska tas är ännu inte klarlagt.

Ofta är det små skulder på ett par hundra kronor som går till Kronofogden – något som kan slå hårt mot ekonomiskt utsatta, enligt Lindstedt.

- Det kan bli en bidragande orsak till att personer som redan har dålig ekonomi får det ännu kämpigare, säger hon.