Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S).

Finansministern skyller på börsen

Det är börsens fel, och väljarnas. Så förklarar finansminister Magdalena Anderssons varför hon inte kunnat minska klyftorna.

ANNONS
|

Klyftorna ökade i Sverige under förra mandatperioden, trots en rödgrön regering som stödde sig på Vänsterpartiet. Men utvecklingen berodde inte på finanspolitiken, enligt Magdalena Andersson (S).

- Under förra mandatperioden var det väldigt tydligt att den ekonomiska politiken som jag lade fram minskade klyftorna väldigt tydligt. Den hade en väldigt fin fördelningsprofil, säger hon till TT.

Kapitalinkomsterna ökade mycket

Att det trots allt inte blev detta utfall skyller hon på andra ekonomiska faktorer.

ANNONS

- Kapitalinkomsterna ökade mycket under förra mandatperioden, bland annat för att börsen gick väldigt bra, säger hon.

Stockholmsbörsens OMXS-index lyfte med 34 procent mellan valet den 14 september 2014 och valet den 9 september i fjol.

Den nya rödgröna regeringen, som med januariavtalet i ryggen och stöd från Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) i veckan presenterade en vårbudget, väntas inte vända trenden. Detta trots att det i januariavtalet slås fast att det ska genomföras en omfattande skattereform med det uttalade målet att "utjämna dagens växande ekonomiska klyftor".

I andra vågskålen ligger nämligen inte bara en rad andra mål, som sänkt skatt på jobb och företagande med hjälp av samma skattereform. Där finns även jobbskatteavdraget i M-KD-budgeten, som med stöd av Sverigedemokraterna klubbades av riksdagen i december. Och ovanpå det kommer planen för att slopa värnskatten i januari 2020 – en åtgärd som också finns med i januariavtalet och som tydligt gynnar just de med högst löner.

Inte vad folket har röstat för

Jobbskatteavdraget och slopandet av värnskatten krävs dock för att finansministern och hennes rödgröna regering ska kunna fortsätta räkna med riksdagsstöd från C och L.

ANNONS

- Efter det här valresultatet har vi en riksdag där det finns en väldigt tydlig majoritet för partier som driver en ekonomisk politik som i stället ökar klyftorna, säger Andersson.

- Så kan vi ha en fördelningsprofil i den ekonomiska politiken efter det här valresultatet? Nej, det är inte det som det svenska folket har röstat för, tillägger hon.

Men trots motvinden vad gäller att bekämpa klyftorna på hemmaplan slår finansministern, på väg mot IMF:s och Världsbankens årsmöte i Washington, ett slag för vad hon kallar en mer "inkluderande tillväxt" i världen, med hjälp av skattehöjningar och omfördelningspolitik.

- I de diskussionerna behöver man komma från ord till handling. Det är en sak att säga att man tycker det är tråkigt när klyftorna ökar, men sedan behöver man ju också diskutera politik som gör att klyftorna minskar, säger hon.

ANNONS

Enligt Magdalena Andersson är det tydligt vid en utblick globalt att skattenivåerna ofta ligger betydligt lägre än vad de gör i länder som Sverige.

- Där finns ju en potential för att kunna omfördela mer i samhället, säger hon.

TT

Fakta: Skattereform ska utjämna klyftor

Bland det så kallade januariavtalets 73 punkter hamnar en omfattande skattereform som nummer fyra. Konturerna och ambitionerna för detta projekt är vittomfattande men också oklara när det gäller nivåer och prioriteringar. I avtalet skriver S, MP, C och L att reformen ska:

- öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande

- bidra till att klimat- och miljömål nås

- stärka Sveriges konkurrenskraft

- utjämna dagens växande ekonomiska klyftor

- sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt

- förenkla genom att begränsa undantag

- minska hushållens skuldsättning

- bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt

- öka finanssektorns skatteandel

- långsiktigt trygga välfärden

Källa: Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna

Fakta: Skatteintäkterna som andel av BNP har ökat

Sveriges skatteintäkter som andel av BNP klättrade uppåt under den förra mandatperioden, till 43,8 procent 2018 enligt preliminära beräkningar gjorda av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Det kan jämföras med 42,5 procent valåret 2014 och ett OECD-snitt på cirka 34 procent.

Bland OECD-länderna är det bara Frankrike, Danmark och Belgien som har större skatteintäkter än Sverige om man relaterar till ländernas BNP.

Längst ned bland OECD-länderna vad gäller skatteintäkternas andel av BNP ligger länder som Irland och Mexiko på 22,8 respektive 16,2 procent. I USA är nivån 27,1 procent.

Källa: OECD, Svenskt Näringsliv

ANNONS