Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. Arkivbild.
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. Arkivbild.

FI: För tidigt att blåsa faran över

Det är för tidigt att blåsa faran över på bolånemarknaden, enligt FI-chefen Erik Thedéen. Men trots att han tycker hushållen lånar mycket jämfört med inkomsterna planeras inga nya åtgärder.

ANNONS
|

Planen just nu är i stället att följa upp det nya amorteringskrav på högt belånade hushåll som FI införde i mars, enligt Erik Thedéen.

- I dag sitter vi inte och skissar på nya åtgärder, tillägger han i samband med presentationen av en ny bolånerapport från Finansinspektionen (FI).

Psykologisk effekt

Enligt Thedéen kan de nya amorteringskraven ha haft en psykologisk effekt på marknaden redan innan det trädde i kraft. Fast det är inget som har gått att analysera i bolånerapporten.

ANNONS

Av rapporten framgår dock att belåningsgraden bland svenska hushåll, det vill säga bolånens storlek i förhållande till bostädernas värde, har sjunkit. En analys i rapporten visar även att bolånetaket som FI införde 2010 har dämpat skuldsättningen genom att hushåll som berörs lånar mindre och köper billigare bostäder.

Fast Thedéen varnar för att dra långtgående slutsatser av den lägre belåningsgraden.

- Det är ju positivt att det finns en ökning av marginalen för prisfall på bostäder, när man har en lägre belåningsgrad. Men den kommer ju av att huspriserna har gått upp. Det kommer inte av att hushållen lånar mindre, säger han.

FI varnar samtidigt i rapporten för att vissa banker verkar se genom fingrarna när det gäller riskerna för hushåll som köper in sig i högt belånade bostadsrättsföreningar. Det gäller särskilt nybildade föreningar i storstäderna.

- Bankerna hanterar det här lite olika, säger Thedéen.

ANNONS

Dialog med bankerna

FI kommer att ta upp frågan i dialog med bankerna. Målet är att diskutera en eventuell standardmodell för att styra upp hur föreningens skuld ska bedömas i kreditprövningar.

Thedéen hoppas samtidigt att hushållen själva får upp ögonen för riskerna med högt belånade föreningar och att det inte ska behövas någon särskild FI-reglering på detta område.

De nya aktörer som dykt upp på bolånemarknaden, med alternativa finansieringsmodeller och billiga lån, ser Thedéen än så länge som en marginell företeelse.

- De är otroligt små.

Att de agerar utanför bankregleringen behöver inte innebära en högre systemrisk, enligt FI-chefen.

- Det ger ju också en breddning av låneerbjudanden som kanske kan pressa priserna. Det kan också ge en bättre spridning av riskerna som samhällsekonomin utsätts för.

TT

Fakta: Lägre belåningsgrad men högre skuldkvot

Hushållens bolån i förhållande till bostädernas värde sjönk i fjol till 55 procent. För nya bolån låg nivån på 63 procent, vilket kan jämföras med 67 procent 2014.

Skuldkvoten, skulderna i förhållande till nettoinkomsterna, lyfte samtidigt till 411 procent. Det kan jämföras med 402 procent 2016.

Cirka två av fem hushåll hade i fjol en skuldkvot på över 450 procent och var femte hushåll hade en skuldkvot på över 600 procent.

I Stockholm låg skulderna i förhållande till nettoinkomsten i fjol på 534 procent.

Bostadsrättsföreningarnas skuld låg 2017 i snitt på 5700 kronor per kvadratmeter. För nyproducerade bostadsrätter i nybildade föreningar låg kvoten på 11850 kronor per kvadratmeter.

Amorteringarna var i fjol på ungefär samma nivå som 2016, då det första amorteringskravet infördes. Den genomsnittliga nya bolånetagaren betalade i fjol cirka 9 procent av inkomsten i räntor och amorteringar.

Källa: Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden (4 april 2018)

ANNONS