Nya lånemodeller för att fler ska kunna köpa bostad ifrågasätts. Arkivbild.
Nya lånemodeller för att fler ska kunna köpa bostad ifrågasätts. Arkivbild.

Experterna sågar kreativa lånelösningar

Nya modeller för att kunna köpa bostad ifrågasätts nu. Kommunerna och fastighetsbolagens varianter anses vara försök till att kringgå lånetaket.

|

Strängare amorteringskrav i kombination med krav på kontantinsats gör att färre kan köpa sin bostad.

I Malmöstadsdelen Rosengård vill fastighetsbolaget Trianon blanda upp de planerade hyresrätterna med bostadsrätter.

Delvis är det en statsutvecklingsfråga där man vill lyfta Rosengård. Delvis vill man ge grupper som inte har möjlighet att lägga upp en kontantinsats på 200000 kronor på bordet en möjlighet att köpa sin bostad, enligt Anna Heide, affärsutvecklingschef på Trianon.

Därför vill bolaget ge ut så kallade sociala obligationer – en finansieringsform som bygger på att investerare går in med pengar med målet att lösa sociala problem.

- För köparen blir det som det gamla topplånet som betalas av i en snabbare takt, förklarar hon.

För att gå vidare med projektet krävs tillstånd från Finansinspektionen (FI).

Förhindrar överskuldsättning

- Jag ser det som ett sätt att runda kraven från Finansinspektionen på kontantinsats på 15 procent. Lånetaket infördes ju för att dämpa skuldsättningen en gång i tiden, och det här gör att det kringgås, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske bank Sverige.

Någon ansökan om tillstånd har ännu inte inkommit och enligt FI:s chefsekonom Henrik Braconier kan myndigheten inte uttala sig om olika utspel. Samtidigt understryker han att lånetaket och amorteringsregler införts för att hindra överskuldsättning, som innebär risker för hushållen och samhället.

- Visst, det är en begränsning, men det är också en begränsning som finns där för att värna om privatpersonen och samhällsekonomin och för att hindra att enskilda hushåll ska hamna i en väldigt svår situation om till exempel priserna går ner, säger han.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, är skeptisk till att investerare skulle nappa på idén.

- Jag har svårt att se att någon utomstående skulle vilja gå in med pengar och vilja ta på sig risken, säger han.

I Stockholm lockar fastighetsbolaget Well med låga priser på bostadsrätter. I stället för att köparen själv tar lån, står föreningen för lånen. Bostadsrättsinnehavaren förbinder sig att betalar en ränta på 2,5 procent till företaget under 20 års tid och rundar på så sätt amorteringskravet, men får i gengäld en dyr månadsavgift.

Ägande gynnas skattemässigt

Att de här lösningarna dyker upp just nu är en naturlig följd av bostadsreformerna, säger Lind.

- Modellerna kommer för att det finns ett behov av dem. Banker och system har infört regler som gör det svårt att köpa en bostad. Det finns en problematik eftersom folk vill äga sin bostad, men få har möjligheten, säger Lind.

I Göteborg har staden bjudit in storbankerna i hopp om att de ska hjälpa till att hitta en lösning för att fler i utsatta områden ska kunna köpa sin egen bostad.

Henrik Braconier är tveksam till statliga garantier för att underlätta bostadsköp.

- Boende och bostadsbelåning är redan lågt beskattat. Om man införde en generell subvention skulle alla ta lite högre lån, vilket skulle driva upp priserna, säger han.

För att lösa bostadsproblemen måste vi få ett bättre utnyttjande av den befintliga bostadsstocken och få tillstånd ett billigare byggande, enligt Braconier.

TT

Fakta: Sociala obligationer

Sociala obligationer är en investering som syftar till att få en positiv effekt på samhället, till exempel minska utanförskapet eller skapa jobb åt unga.

Målen måste vara specifika och mätbara. Om målen uppnås får investerarna tillbaka pengarna och eventuell utdelning, men om det misslyckas förlorar investeraren kapitalet.

Andra AP-fonden har till exempel investerat i flera sociala obligationer.

Fastighetsbolaget Hemsö var först i Sverige med att emittera en social obligation 2016.

Källa: Hemsö samt Söderberg & Partners