Bara för att Riksbanken har höjt reporäntan behöver man inte acceptera att banken höjer boräntan, enligt den privatekonomiska experten Annika Creutzer. Arkivbild.
Bara för att Riksbanken har höjt reporäntan behöver man inte acceptera att banken höjer boräntan, enligt den privatekonomiska experten Annika Creutzer. Arkivbild.

Expert: Marginal att pruta på bolånen

Flera banker har de senaste veckorna höjt sina korta boräntor. Men bolånekunder behöver inte köpa höjningarna. Det finns stora marginaler att pruta, enligt den privatekonomiska experten Annika Creutzer.

ANNONS
|

- Man ska inte bara följa med och ta vad bankerna säger, säger hon.

Riksbankens besked om att reporäntan höjs har fått många banker att agera. Samtliga fyra storbanker har höjt räntorna för lån med bindningstider på tre månader, ett år och två år. Listräntan för ett rörligt lån hos Handelsbanken, SEB och Swedbank ligger nu högst på 2,25 procent. Även aktörer som SBAB och Länsförsäkringar har höjt sina boräntor.

ANNONS

Bankerna motiverar sina höjningar med att deras egna kostnader för upplåning har ökat i takt med att de korta marknadsräntorna har stigit. Den fristående analytikern Tor Borg ifrågasätter ändå om bankernas snabba agerande verkligen är nödvändigt.

- Även om den till och med legat högre är bankernas marginal på bolån historiskt hög. Nu skulle marginalerna ha kunnat gå ner lite grann, men så återställer man den i stället, säger han.

Lägre genomsnittsränta

Den som ska ansöka om bolån bör också vara medvetna om skillnaderna mellan de listräntor som bankerna marknadsför och genomsnittsräntor som bolånekunder faktiskt betalar. Bankerna är sedan flera år skyldiga att redovisa de genomsnittliga räntorna kunderna betalar och de går oftast att hitta i anslutning till listräntorna på bankernas webbsidor.

I december låg snitträntorna på mellan 1,3–1,6 procent, omkring 0,5 procent lägre än listräntorna. Även om räntehöjningarna inte hunnit slå igenom visar snitträntorna att bankerna har marginaler.

- Det som är viktigt att tänka på är att genomsnittsräntan är snittet av alla, även de som inte har prutat. Du kan komma lägre än så, säger Annika Creutzer.

ANNONS

Och trots att reporäntan på lång sikt väntas fortsätta klättra uppåt finns det ändå stort utrymme att pruta i rådande marknadsläge.

- Det bromsar in på bostadsmarknaden och det gör också att bankerna är angelägna om att få fortsätta låna ut. Jag tror att konkurrensen om bolånetagarna kommer att hårdna vilket ger möjligheter att pressa räntan. Det kommer att bli bättre förhandlingsläge, säger Annika Creutzer.

Ökad konkurrens

Nya bolåneaktörer, som Hypoteket och Stabelo, som erbjuder lån i samarbete med Avanza, har också börjat dyka upp som ökar konkurrensen mot storbankerna. Deras räntor ligger en bit under de traditionella bolånegivarnas.

- De har en annan finansieringslösning av bolånen jämfört med traditionella banker och har byggt upp en kostnadseffektiv hantering som gör att de kan ha bättre räntor, säger Christoffer Cederschiöld, ansvarig för bolåneförmedlingstjänsten hos jämförelsesajten Compricer.

Dessa aktörer har än så länge en liten del av marknaden och har lite andra villkor. Bland annat godkänner de en maximal belåningsgrad på mellan 60–65 procent av bostadens marknadsvärde.

ANNONS

Vilken ränta banken erbjuder bygger på flera faktorer. Förutom reporäntan har marknadsräntor och konkurrens också stor betydelse, samt hur bostadsmarknaden ser ut på den ort man bor.

Bara för att Riksbanken höjer räntan behöver bolånetagarna inte acceptera en lika stor höjning av sina boräntor, anser Annika Creutzer.

- Snitträntan behöver inte gå upp lika mycket som listräntorna, men det hänger på kunderna, säger hon.

TT

Fakta: Snitträntor och listräntor

Genomsnittliga räntor som bolånekunder fått avser december 2018. Siffror i procent.

Källa: Bankerna

ANNONS