En tydlig indikation på det ansträngda läget är att ministern håller pressträff med Jordbruksverket och Lantbrukarnas Riksförbunds på måndag.
- Det är ju ett allvarligt läge med stort foderbortfall, och vi vill ge en samlad bild av våra insatser och hur vi jobbar framåt för att lindra krisen, säger Bucht.
Han konstaterar att det på vissa håll i landet är "riktigt, riktigt illa".
- Därför måste man kunna flytta foder inom landet, importera och ta alla tillgängliga arealer i bruk. Det krävs flera åtgärder, och vi har sedan en månad en grupp med sakkunskap från departementet, Jordbruksverket och LRF som jobbar med torkkrisen. Jag blir själv underrättad flera gånger om dagen, säger Bucht.
"Allvarlig situation"
I Lettland har man utfärdat ett katastroftillstånd för jordbrukssektorn på grund av torkan.
- Man har väl olika benämningar i olika länder. Vi säger att vi har en allvarlig situation i Sverige och den kan bli ännu allvarligare, beroende på om vi får nederbörd eller inte. Men jag vill inte gå händelserna i förväg, säger Sven-Erik Bucht.
TT: Ser du behov av extraordinära åtgärder, där staten går in?
- Det kan komma en sådan situation, men det vet vi ännu inte. Det beror ju på vädret, om vi får nederbörd. Men vi är beredda på alla scenarier, säger Sven-Erik Bucht.
Kommunalt ansvar
Enligt Anna Nyman, enhetschef för den operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), finns inga lagliga möjligheter till att utfärda ett nationellt krisläge i Sverige. I stället hanterar man kriser och händelser inom ordinarie ansvarsområden.
- Ansvaret ligger först och främst på kommunal nivå, sedan på regional nivå.
Men något krisläge är inte aktuellt, enligt henne. Detta trots att myndigheten vittnar om stora problem med den extremt stora brandrisk som myndigheten varnar för och de låga grundvattennivåerna.
Ingen samhällskris
Marie Jeppsson är ställföreträdande avdelningschef för landsbygdsavdelningen på länsstyrelsen i Skåne. Hon anser att läget inte är akut så länge det finns dricksvatten för djur och människor.
- Men har vi inte foder kommer det inte att ske någon tillväxt, och då måste man slakta ut. Kan man inte slakta ut måste man ta till nödslakt. På det viset är det allvarligt för lantbrukssektorn, även om det inte är en samhällskris, säger hon.
Riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) vill att regeringen ska tillsätta en kriskommission med anledning av torkan.
- Vi behöver en plattform där man kan samverka mellan olika aktörer, säger hon.
Hon tycker att den viktigaste åtgärden är krispengar via EU.
- Lantbrukarna kommer kanske att behöva köpa in foder till sina djur på grund av minskad skörd. Det kommer att drabba företagens likviditet. Där behövs krispengar.
Fakta: Torka ökar brandrisken
När det är torrt i markerna ökar risken för bränder. Mark- och skogsbränder är ett naturligt inslag för torrare områden i landskapet och de behövs för att föryngra vegetationen. Skogsbränder bidrar också till att göra skogarna ljusare samt förhindra att gran tar över.
Flera arter är beroende av att det finns bränder i skogslandskapet. Ett exempel på det är att flera insektsarter lägger ägg i bränd död ved som är en bra uppväxtmiljö för artens larver. Naturvården arrangerar skogsbränder för att stödja arter som behöver sådana miljöer. De vilda skogsbränderna, däremot, är något som ska undvikas.
Stora våtmarker med naturlig hydrologi kan bli naturliga brandgator till skillnad mot dikad torr torvmark. När dikad torv brinner skapas svårsläckta förhållanden och ohälsosam rökbildning. I några länder har restaurering av torvmarker till våtmark ägt rum i närheten av stora städer för att undvika att torv brinner och medför hälsoproblem för befolkningen.
Mycket av vår skyddade natur, exempelvis nationalparker och naturreservat, utgörs däremot av ekosystem som är i ett mer naturligt skick än omgivande marker. Dessa har ofta en bättre motståndskraft mot torka än naturen utanför skyddade områden.
Källa: Naturvårdsverket.
Fakta: Vattenbrist
Flera kommuner har infört bevattningsförbud i år och ytterligare ett 90-tal kommuner har gått ut med uppmaningar till invånarna om att vara försiktiga med vattenanvändningen.
I det flesta fall handlar detta inte om att grundvattennivåerna är ovanligt låga eller att det är "brist" på vatten. Orsaken är att flera vattenverk ligger nära sin tekniska maxkapacitet för att producera vatten.
Bakgrunden är den ovanligt varma och torra månaden maj som lett till att vattenförbrukningen är högre än normalt.
Källa: Svenskt Vatten.
