Fondsparandet de första sju månaderna i år har varit historiskt högt. Arkivbild.
Fondsparandet de första sju månaderna i år har varit historiskt högt. Arkivbild.

Brist på alternativ ger rusning till fonder

Nollränta på många vanliga sparkonton. Då plöjer svenskarna ner miljarder i fonder, framför allt i aktiefonder. Fondsparandet hittills i år är det näst högsta som uppmätts.

ANNONS
|

Trots den starka svenska konjunkturen ligger Riksbankens styrande reporänta alltjämt på minus. Och det är en av orsakerna till det stora intresset för fondsparande, enligt experter.

- Minusräntan gör att vi inte får någonting tillbaka på våra sparkonton. Så den som vill få avkastning på sina pengar, och det vill ju de flesta, de måste hitta ett annat alternativ. Och då är det aktiefonder och andra typer av fonder som är de lättast tillgängliga alternativen, säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.

ANNONS

Aktier lockar

Hittills i år uppgår nettosparandet i fonder, insättningarna minus uttagen, till 66,7 miljarder kronor, enligt Fondbolagens förening. Det är den näst högsta siffran som uppmätts sedan föreningen började föra statistik 1994. Bara 2014, då Riksbanken på hösten sänkte den styrande reporäntan till noll, har sparandet varit högre.

Främst är det aktier som lockar: Den största andelen av nettosparandet i år, 23,5 miljarder kronor, har gått till aktiefonder.

- Börsen har gått väldigt starkt under första halvåret, och om man tittar på vad som skrivits i medierna om ekonomin så har det mesta varit positivt. Det tror jag gör att många känner att de kan och vågar investera i börsen, trots att den har stigit, säger Maria Landeborn.

Sämre börstider?

Att en bredare allmänhet hoppar på börståget ses av många professionella aktieplacerare som ett tecken på att sämre börstider väntar.

- Jag skulle inte säga att det är en absolut sanning. Men sedan är det ju så att en börs som har stigit under lång tid lockar fler och fler sparare. Och när den har gjort det så närmar sig ju en börsnedgång, för börsen går ner med jämna mellanrum, säger Landeborn.

ANNONS

Bland aktiefonderna har främst de billiga så kallade indexfonderna varit populära i år.

- Det har varit ett stort fokus på avgifter de senaste åren, och på hur en hög avgift kan påverka avkastningen i slutändan. Det har gjort fler medvetna om vilken betydelse avkastningen har för sparandet, speciellt för långsiktigt sparande, säger Landeborn.

Svårt slå rekordet

I mer oroliga börstider kan dock aktivt förvaltade fonder, som generellt har högre avgifter, vara att föredra, hävdar hon.

- En aktiv förvaltare kan undvika de aktier som går sämst. Så man ska inte stirra sig blind på indexfonder.

Även om fondsparandet hittills under 2017 ligger på en hög nivå lär helårets siffra knappast överträffa den från 2014, då 153 miljarder kronor nettosparades i fonder.

- Det blir nog tufft. Men det är svårt att säga, intresset följer hyfsat börsutvecklingen. Så det beror på hur börsen utvecklas under resten av året, säger Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening.

ANNONS
TT

Fakta: Fondsparandet hittills i år

Nettosparandet i olika fondkategorier under perioden januari–juli 2017 (miljarder kronor):

Aktiefonder 23,5

Blandfonder 19,2

Obligationsfonder 16,2

Penningmarknadsfonder 5,4

Hedgefonder 1,7

Övriga fonder 0,7

Totalt 66,7

Källa: Fondbolagens förening

ANNONS