Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

När och hur brexitprocessen slutar är ännu oklart och vägvalet har splittrat det brittiska folket och dess partier.

Brexitkrasch kan ge tull- och pensionsproblem

En stor omställning står för dörren om britterna kraschar ut ur EU om tio veckor. Tullbyråkrati, transportproblem och frågor kring pensioner hägrar för svenskar och svenska företag.

Om inget drastiskt händer i brittisk politik de närmaste dagarna pekar mycket mot att det är tio veckor kvar till en brittisk krasch ut ur EU, utan utträdesavtal.

Ambassadör Jan Olsson, som håller samman regeringskansliets förberedelser för brexit, ser ingen risk för kaos för det. Fast han pekar på en rad ganska kännbara följder.

- Alla som ägnar sig åt någon form av handel kommer att märka det väldigt konkret, säger han.

Lastbilstull på 22 procent

I snitt höjs tullarna på industrivaror från noll till 4,2 procent när Storbritannien går från att vara ett EU-land till en status som vilket tredje land som helst. För vissa varor, som exempelvis lastbilar, blir tullen plötsligt 22 procent.

- Det är en kostnadsfråga, men också en väldigt praktisk fråga: Det blir helt enkelt ganska mycket jobbigare att göra affärer, säger Olsson.

För Tullverket ökar behovet av resurser för att hantera kontroller och tulldeklarationer, särskilt i hamnen i Göteborg.

- Det blir en ökad ärendemängd. Men det är de beredda på och håller på att bemanna sig för, säger Olsson.

I gränstrafiken mellan Storbritannien och EU-länder på kontinenten, som Nederländerna och Frankrike, rapporteras risker för inkörningsproblem. Där passerar varor värda tusentals miljarder kronor per år.

Upp till varje företag

De aktuella länderna gör stora insatser för att ha beredskap att möta den nya situationen, enligt Olsson, som också pekar på att branschorganisationer och många företag redan har lagt mycket krut på att förbereda sig.

- Men det är en utmaning att få en balans i den riskvärdering man gör och de insatser som görs. Det är upp till varje enskilt företag att bestämma hur långt man är beredd att gå och vilka investeringar man är beredd att göra, säger han.

Brexit utan avtal behöver inte bli någon stor sak för stora företag, som redan gör affärer med länder utanför EU och därför kan regelverket.

- Men för mindre företag som kanske bara exporterar till Storbritannien blir det en väldig skillnad, säger Olsson.

För svenska turister i Storbritannien blir effekterna små. Visumkrav avser man på båda sidor undvika, säger Olsson. För studenter eller arbetstagare som vill bo i Storbritannien efter brexit tornar dock mer byråkrati och gränshinder upp sig.

- Det tror jag absolut att man ska räkna med, säger Olsson.

Ansöka om särskild status

För svenskar som bor i Storbritannien och britter som bor i Sverige före brexit blir det också en ny situation. I Storbritannien kommer svenskarna att behöva ansöka om medborgarskap eller om att få en särskild status som EU-medborgare för att de lagligt ska kunna stanna.

Enligt Olsson planerar båda sidor åtgärder för att grupperna ska kunna stanna och leva på likartade villkor som tidigare. Han räknar till exempel med att deras rätt till sjukvård kommer att bestå. Men när det gäller socialförsäkringsförmåner – däribland intjänade pensioner – är rättsläget efter en avtalslös brexit komplicerat.

Före brexit gäller EU:s samordningsregler, med möjlighet att slå ihop pensioner och få pengarna utbetalda där man bor.

- Inriktningen på båda sidor är att se till att folk inte tappar förmåner som de har tjänat in. Det är komplicerat, men arbete pågår. Inga beslut är fattade, säger Olsson.

Stora trafikproblem

För att undvika allvarliga störningar på bland annat finansmarknaden och i flygtrafiken tog EU-kommissionen i december fram en handlingsplan. Den innehåller tillfälliga undantag som ska ge tid att förhandla fram permanenta lösningar på komplicerade frågor om bland annat avtal, licenser och flygrättigheter.

Trafikproblem över eller under Engelska kanalen är en annan uppenbar risk som har debatterats livligt, inte minst i Storbritannien.

- Redan korta väntetider kan innebära stora trafikproblem, säger Olsson.

Ambassadören understryker att regeringens huvudspår fortfarande är att det blir vad han kallar ett ordnat brittiskt EU-utträde, med ett avtal som ger en övergångsperiod där EU-regler gäller till december 2020.

- Det här är beredskapsplanering, säger han om förberedelserna för en brittisk krasch ut ur EU.

Risken för en krasch har dock ökat, tillstår han.

- Det är en tydlig risk och efter det som hände i går får man säga att den risken är tydligare.