Nasdaq Clearing i Stockholm kan till följd av brexit ta marknadsandelar från konkurrenten London Clearing House. Arkivbild
Nasdaq Clearing i Stockholm kan till följd av brexit ta marknadsandelar från konkurrenten London Clearing House. Arkivbild

Brexit kan ge lyft för Nasdaq i Stockholm

Brexit kan ge ett stort volymlyft för börsoperatören Nasdaqs så kallade clearingverksamhet i Stockholm. Det som hägrar är ett inflöde av finansiella kontrakt, som i dagsläget hanteras av brittiska London Clearing House.

ANNONS
|

Börsoperatören Nasdaq i Stockholm lanserade för tre år sedan en ny tjänst för clearing av så kallade ränteswappar, en typ av kontrakt som banker och andra aktörer använder för att hantera risker på räntemarknaden.

Verksamheten har vuxit snabbt, enligt Fredrik Ekström, chef för Nasdaqs nordiska ränteverksamhet. Han beräknar marknadsandelen till 8–10 procent när det gäller ränteswappar i svenska kronor.

Kan bli ogiltiga

Clearinghusen fungerar som central motpart i handeln med ränteswappar och andra derivat. De gör handel och risker mer transparenta och drar ned kraven på säkerheter på marknaden med hjälp av avgiftsfinansierade fonder som täcker upp förluster om en motpart skulle ställa in betalningarna.

ANNONS

Det i särklass största clearinghuset i Europa är London Clearing House (LCH), med Londonbörsen som storägare. LCH:s dominerande ställning hotas dock av brexit, som riskerar att göra swappar som clearas i London – oavsett vilken valuta det gäller – ogiltiga i EU.

Ekström räknar med att brexit kommer bidra till att Nasdaq Clearings tillväxttrend håller i sig även under 2019.

- Det är jag helt övertygad om. Men hur mycket beror väldigt mycket på vad som kommer på plats under det här året, i förhandlingarna mellan Storbritannien och EU, säger han.

Tekniskt ser Ekström inga hinder för att Nasdaq Clearing med befintlig infrastruktur tar över all clearing av ränteswappar i kronor.

Kan ge högre bolåneräntor

För svenska banker och hushåll kan dock en sådan omställning få konsekvenser. Riksbanken varnar i sin senaste stabilitetsrapport för en hög prislapp för svenska banker om de måste byta clearinghus till följd av brexit. Det kan i sin tur ge högre bolåneräntor för svenska hushåll.

För att undvika den omedelbara risken för en systemkollaps på derivatmarknaden beslöt EU-kommissonen i december att förlänga LCH:s rätt att fungera som central motpart för derivat i tolv månader. Förlängningen måste godkännas av EU-länderna och EU-parlamentet och syftar till att skapa en frist för anpassning och förhandlingar även om det skulle bli en brittisk krasch ut ur EU, utan utträdesavtal, den 29 mars.

ANNONS

Dragkampen om derivatkontrakten är dock inte avgjorda med detta. Frågan är viktig ur ett valutapolitiskt perspektiv. Med LCH utanför EU kan centralbanker som Riksbanken eller ECB förlora kontrollen över systemviktiga flöden i sina valutor. Det skulle kunna skapa stor sårbarhet i kritiska lägen, som när en systemviktig bank får allvarliga problem.

"Väldigt stora problem"

Finansinspektionen, som i en rapport i somras pekade ut clearing av derivat som det enskilt största potentiella problemet på värdepappersmarknaden efter brexit, följer utvecklingen noga.

- Om clearingkontrakten över en natt skulle bli ogiltiga kan man hamna i väldigt stora problem, säger FI-chefen Erik Thedéen.

FI fokuserar just nu på att säkra att berörda banker, fonder och förvaltare har höjd beredskap för olika scenarion, så att det till exempel går att flytta clearingkontrakt från London till alternativa centrala motparter i EU.

En modell vore enligt Thedéen att ge LCH långsiktig behörighet att fortsätta cleara swappar i EU-valutor, som om Storbritannien vore kvar i EU.

- Så gör de amerikanska clearinghusen. Så det finns vägar ur det här, säger han.

ANNONS

Det bygger dock på detaljerad regelsamordning, som kan bli svår att förhandla fram.

- Problemet är att alla vägarna bygger på förhandling och blir det en hård brexit är det mycket tuffare. Så det kan bli mycket intensiva diskussioner i mina kretsar, säger Thedéen.

TT

Fakta: Derivathandeln tog fart på 1970-talet

Handel med så kallade derivat är inget nytt. Derivattransaktioner finns dokumenterade från 1100-talets Venedig, där kontrakten användes för finansiering och riskhantering inom den snabbt växande sjöfarten. I modern tid tog derivathandeln fart på allvar efter det att Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser avvecklades i början av 1970-talet och marknaden behövde nya verktyg för att hantera valutarisker.

Den amerikanska finansmannen Warren Buffet kallade 2002 derivat för "finansiella massförstörelsevapen". Och kritiker lyfter ofta fram hur derivaten i händerna på spekulanter och skrupelfria hedgefonder förvärrar finansiella kriser. De flesta bedömare betraktar dock derivaten som en form av finansiellt smörjmedel, som gör marknaden mer effektiv och bättre rustad för att hantera chocker och kreditrisker.

Det finns olika typer av derivat. De vanligaste är olika varianter av terminskontrakt, optioner och så kallade swappar. Gemensamt för alla derivat är att de ger rätt till underliggande tillgångar i framtiden.

För det svenska banksystemet är ränteswapparna på derivatmarknaden viktiga. De används av bankerna för att hantera de ränterisker de tar när de finansierar sig med obligationer med fast ränta och lånar ut med rörlig ränta. Swapparna är ett avtal mellan två parter om framtida kontantbetalningar, med fast eller rörlig ränta.

Källa: Bank of International Settlements

Bakgrund: Clearinghus fungerar som central motpart

London dominerar vad gäller clearing på derivatmarknaden, där det handlas olika typer av kontrakt till ett samlat värde på ofattbara 660000 miljarder dollar. Dominansen är tydlig även vad gäller ränteswappar i svenska kronor, där London Clearing House (LCH) har en marknadsandel på över 90 procent. LCH, med Londonbörsen som storägare, är även central motpart i cirka 45 procent av svenska företags totala utestående derivatkontrakt.

En stor del av derivathandeln sker med en central motpart, så kallade clearinghus som LCH, Eurex eller Nasdaq Clearing. De bygger på medlemsavgifter och förlustfonder, som underlättar hanteringen av inställda betalningar från motparter.

Clearinghusen gör att kraven på säkerheter på finansmarknaden har minskat radikalt jämfört med när motsvarande transaktioner gjordes direkt mellan parter. En central motpart i transaktionerna gör även att det blir enklare att se vilka som är exponerade mot problemtillgångar i krislägen.

Men derivat kan även handlas direkt mellan motparter, utan clearinghus, på den så kallade OTC-marknaden. För att denna del av derivatmarknaden inte ska kollapsa efter brexit krävs enligt bedömare nationella lagändringar i Storbritannien och andra EU-länder, inklusive Sverige.

Källa: Financial Times, Finansinspektionen, Riksbanken

ANNONS