Älgar behöver löven från rönn, sälg, asp och ek för att variera kosten. Arkivbild.
Älgar behöver löven från rönn, sälg, asp och ek för att variera kosten. Arkivbild.

Älgar saknar löv – äter tall för miljarder

Bristen på fyra viktiga lövträd leder till hungriga älgar som fyller magen med tallbarr för att överleva. Skadorna kostar skogsägarna miljarder varje år – och är till och med dyrare än förra sommarens omfattande skogsbränder.

ANNONS
|

Det saknas tillräckligt många rönnar, sälgar, ekar och aspar i drygt 60 procent av Sveriges älgförvaltningsområden, enligt Skogsstyrelsen som för första gången har kartlagt förekomsten av de fyra lövträden i ungskog.

Älgar och hjortar äter tallbarr, men behöver de fyra lövträdsarterna för att variera kosten och få livskraftig avkomma. När lövträden inte räcker till måste hjortdjuren stilla hungern med mer tallbarr än vanligt. Konsekvensen blir att tallarna tar längre tid på sig att växa till den längd och bredd som behövs i virkesindustrin, enligt Christer Kalén som är viltspecialist på Skogsstyrelsen.

ANNONS

- Skadorna på tallarna hamnar i miljardklassen varje år, de överskrider till och med kostnaderna för skogbränderna som Sverige drabbades av i somras, säger Kalén.

Fåglar behöver rönnbären

Bristen påverkar också den biologiska mångfalden.

- Vi vill ha artrikedom i våra skogar. Men träden är också viktiga för hjortdjuren som behöver dem i sin diet, rönnen producerar bär som fåglar är beroende av under hösten, och det finns många insektsarter som är knutna till specifika trädslag, säger Kalén.

Grunden till problemet lades i slutet av 1960-talet när skogsägarna höjde avverkningstakten för att göra sig av med glesa skogspartier som gav för låg avkastning. Kalhyggena som uppstod ledde till att lövträd sköt upp som spön ur backen. Hjortdjursbestånden, framför allt älg, ökade kraftigt eftersom det plötsligt fanns mer föda.

Blivit en ond spiral

När lövträden sedan röjdes av skogsägarna, eller förlorade i konkurrensen med de mindre ljuskrävande granarna, uppstod ett motsatt förhållande med för många hjortdjur i relation till de fyra lövträden. Sedan dess har obalansen blivit en ond spiral.

ANNONS

- Vi har ett av världens tätaste älgbestånd i dag, jämte Norge, tack vare att vi har ett så aktivt skogsbruk. Vi har levt med en betesskuld sedan 1980-talet där de här fyra lövträden har blivit hårt betade, säger Kalén.

Christer Kalén tror att det finns en kunskapsbrist bland vissa skogsägare om vikten av att skydda lövträden, och att de ibland inte har tid. Han säger också att landets jägare i högre utsträckning måste reglera hjortdjursbestånden för att skydda tallarna.

- Det handlar om spara vid röjning, lämna luckor i skogen för lövträd, och att reglera viltstammarna till en nivå som gör att trädslagen kan återhämtas, helt enkelt att skjuta fler djur där det behövs. Om betestrycket minskar så kan det ske en snabb återhämtning.

TT

Fakta: Skogsstyrelsens kartläggning

Skogsstyrelsen har kartlagt förekomsten av rönn, asp, sälg och ek (förkortat raseträd) i landets älgförvaltningsområden.

Endast 56 av 144 älgförvaltningsområden har förutsättningar att nå målet på minst 10 vuxna raseträd per hektar i den äldre skogen.

Kartläggningen har gjorts utifrån ett regeringsuppdrag 2018.

Naturvårdsverket ska i fortsättningen följa upp hur målet nås genom en årlig sammanställning.

Skogsstyrelsen håller just nu på att beräkna den mer exakta kostnaden för älgarnas skador på tallen.

Källa: Skogsstyrelsen

ANNONS