Om Ulrika Eleonora hade förhoppningar om ett romantiskt ögonblick blev hon säkert besviken. Här handlade det om ett lågbudgetarrangemang som varken var festligt eller bevittnades av det sedvanliga uppbådet av kungliga gäster och andra celebriteter.
Att påstå att kärleken förde dem samman vore att ta i, i själva verket var bekantskapen mellan brudparet bara en kvart gammal. Det första mötet gjordes på förmiddagen samma dag som vigseln ägde rum!
Någon fest och gamman blev det inte heller när vigselakten väl var avklarad. Brudgummen åt bröllopsmiddag i ett av rummen tillsammans med ett par generaler medan bruden och hennes svärmor, änkedrottningen, serverades i ett annat rum. De övriga som varit närvarande vid vigseln fick inta sin måltid i gårdens stora sal.
Redan klockan fyra på morgonen dagen därpå var kungen i farten, då var han ute på en jaktrunda och mönstrade dessutom sina soldater. Senare samma dag lämnade Karl XI sin brud och begav sig till Halmstad. En vecka senare startade bruden "bröllopsresan" upp mot Stockholm.
Trots de krassa omständigheterna kring äktenskapets inledning måste ändå ett visst tycke ha uppstått mellan de båda. Tillsammans fick kungaparet sju barn. Fyra söner dog dock i späd ålder. De tre kvarvarande syskonen som levde till vuxen ålder var Hedvig Sofia, Karl (som sedemera tog över kronan och blev Karl XII) samt Ulrika Eleonora d y.
Livet vid hovet var inte särskilt trevligt för Ulrika Eleonora, som dock blev populär bland svenskarna för sitt samhällsengagemang och sin omtanke för människor i nöd.
Sin make såg hon sällan. Han tillbringade sin mesta tid på Kungsör eller på resande fot.