De som bara besöker Halmstad om somrarna kommer onekligen märka att någonting stort har hänt sedan förra året. Ett helt nytt bibliotek har slagit upp portarna, ett svindlande kulturhus som sträcker sig ut över Nissan.
Förstagångsbesökare kommer att förknippa Halmstad med byggnaden medan Halmstadborna har vallfärdat hit sedan invigningen den 22 april.
Den danska arkitektbyrån Schmidt,Hammer & Lassen, som bland annat ligger bakom Danmarks nationalbibliotek Den svarta diamanten och Malmös nya stadsbibliotek, har skapat ett bibliotek där formen utgörs av konkava linjer som avslutas vinkelrätt vid åns vatten, medan byggnaden mot parken slutar i en dramatisk spets.
– Det är en modern, radikal byggnad, säger Halmstads nya stadsarkitekt Mattias Bjellvi och får medhåll av sin föregångare Birgitta Kyrö Mattson, som numera arbetar som stadsmiljöarkitekt. Hon menar att staden behöver mer av den varan.
– Biblioteket är den byggnad
i Halmstad som mest tydligt sticker ut hakan. Speciella byggnationer som är lätta att förstå ger en identitet till en stad, eller förstärker och nyanserar den identitet som finns, säger hon.
Vi sitter och pratarlängst ut i biblioteket, i den del som har utsikt mot gång- och cykelbron vid Gamletull och Hamngatan.
Strax till vänster om oss hänger norrmannen Olav Christopher Jenssens storslagna glasskulptur "Another thinking bell".
Det nya biblioteket har ett atrium med en ståtlig ask omgiven av växtlighet, en barnverkstad, en stor samlingslokal och naturligtvis flera våningar med böcker.
Färgmässigt är det sparsmakat, det mesta går i vitt och stålgrått. Men det finns färger som bryter av – framför allt rött och grönt. Alla får sitta i Arne Jacobsens klassiska sjuanstolar, men personalens är röda och besökarnas gröna.
– Den gröna färgen återkommer
i inredningen. Danskarna är väldigt duktiga på att förenkla, säger Birgitta Kyrö Mattsson.
Hon tycker om hurparken flyter in
i biblioteket, menar att det ger en frihetskänsla med himlen, vattnet och grönskan i stället för att byggnaden begravs av andra hus.
Bibliotekets gröna tak ligger henne särskilt varmt om hjärtat.
– Jag har stridit en hel del för det. Vi har inte haft så stora tak med grönska här, och det ingår i ett ekologiskt tänkande.
Birgitta Kyrö Mattsson menar att entréplatsen är utvecklingsbar och kan komma att se annorlunda ut
i framtiden.
– Det är ett avlångt rum som egentligen är ganska vackert. Där finns potential och jag kan tänka mig både teater och utställningar.
Med biblioteket som förenande länk möter den medeltida stadskärnan numera en ny modernistisk och enkel stadsdel.
– Hela Halmstad håller på att ändra karaktär från det småskaliga till en större stad där det gäller att både ta till vara den historiska stadskärnan och närheten till havet, säger Mattias Bjellvi.
Som ny stadsarkitekt vill han fortsätta det förändringsarbetet och även fortsätta vända staden mot Nissan. Att man har kommit så långt som man har gjort i det avseendet är följden av ett enträget arbete, menar Birgitta Kyrö Mattson.
– Jag har jobbat mot det målet under merparten av de år jag har verkat
i Halmstad. Som arkitekt har man lärt sig att det tar tid att förändra, konstaterar hon.
Birgitta och Mattias menar att sättet man bygger på även har en viktig funktion för livet i staden och för människors möjligheter att mötas.
– Kan man med arkitektur bryta social segregation så är det jättebra. Det är det vi måste jobba mot, och jag tror att en byggnad som biblioteket hjälper till. Det tror jag absolut, säger Mattias Bjellvi.
