Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Nya tider för nya HBK

Bygg nytt, gör om, gör rätt. Resan tillbaka till allsvenskan och fotbollens finrum har börjat för Halmstads BK.

Ändå var det inte så mycket nästa års HBK som vi fick se på en grå och småkall Gamla idrottsplatsen i Malmö mot ett U21/juniorbaserat MFF.

Det var snarare framtidens HBK.

Och jag gillade mycket av det jag såg. Sex spelare 19 år eller yngre från start och ytterligare tre som kom in efter paus.

Framför allt var det avbytarna i paus som måste ha värmt ett HBK-hjärta, 18-åringarna Adam Johansson och Anton Jonsson.

Mittbacken Johansson, stabil och brytsäker, som vid tre tillfällen briljerade med lika modiga som vältajmande glidtacklingar när MFF-arna var på väg igenom. Inne i straffområdet.

Och så Anton Jonsson – företagsam och stark som gav HBK ett anfallsspel efter paus som släpande forward trots att han egentligen är innermittfältare.

Men så har han också att brås på. Pappa Anders var en riktig lirare med en känslig fot i Leikin på sin tid.

– Fast jag har inte en lika bra vänster. Ännu, skrattade Anton.

För ni ska veta att han jobbar på det. Anton – som 2008 tog klivet från Alets IK – tillhör den där lilla skaran som inte nöjer sig med att bli bra, han vill bli bäst och därför blir det en del extraträning på egen hand.

– Jo, Jens vill att jag ska träna på bolltouchen och mottagningen så det blir lite extra på bakgården, erkände han.

Sådana spelare ska HBK vara rädda om så jag skulle inte bli förvånad om Anton gör A-lagsdebut på riktigt nästa år. Även om han kan skynda långsamt med tiden framför sig.

Provspelande Joakim Blomquist fick egentligen ingen ärlig chans med alldeles för få bollar att arbeta med. Två stolpträffar visade ändå kapaciteten och förmågan att vara på rätt ställe när Jocke nu åker hem till IK Frej för att i nästa vecka provträna med Degerfors.

Men. Matchen mot MFF blottade återigen det som varit HBK:s akilleshäl hela säsongen; anfallsspelet. Eller snarare bristen på det.

Därför måste HBK nu lägga all kraft på att förstärka framåt med två anfallare och matchvinnare. I synnerhet som Joel Johansson flaggade för att han troligtvis återvänder till Elfsborg när låneperioden löper ut.

– Som det ser ut nu blir det så. Jag vill ge det chansen när det nu kommer en ny tränare och några spelare kanske försvinner. Men skulle laget i stället värva in en massa nya, offensiva spelare kommer jag nog att tänka om, erkände Joel.

Mikael Boman stod över i går med känning av en skada, men bakom känns det ack så tunt eftersom Liridon Selmani och Marcus Antonsson både behöver mer tid och muskler för att växa in i seniorkostymen.

Jag tycker ändå att HBK, när ekonomin i fritt fall tycks vara stoppad, är på rätt väg med fyra värvningar av hungriga spelare med stor utvecklingspotential på väg uppåt i karriären.

Fast utan en riktig målgörare eller två blir HBK inget topplag. Inte ens i superettan. Det måste nu vara prio 1.

cUtan en riktig målgörare blir HBK inget topplag. Inte ens i superettan.