Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hemma hos. Polisaspiranten Olivia Rönning (Julia Ragnarsson) och den avdankade före detta kriminalaren Tom Stilton (Kjell Bergqvist) i Olivias kök. Rönning bor i Stockholm, men scenen är inspelad i en lägenhet i Majorna i Göteborg.

Blekta scener i Springfloden

I dagarna spelas de sista scenerna in i SVT:s nya kriminaldrama Springfloden, där Julia Ragnarsson och Kjell Bergqvist spelar ett omaka par som löser brott.

Springfloden är författarparet Rolf och Cilla Börjlinds deckardebut och de har själva omarbetat den till en tio avsnitt lång tv-serie.

Boken har sålts i över 100 000 exemplar och inledningsscenen är lika välkänd som makaber: En ung gravid kvinna grävs ner på en strand på Nordkoster och dränks av springfloden, alltså när vattnet återvänder efter ebb.

Regissörerna Mattias Ohlsson och Niklas Ohlson erkänner utan omsvep att det var en väldigt svår scen att filma.

– Vi hade mängder av möten inför den scenen. Hur skulle vi göra den, när, var, hur mycket skulle vi visa, över vatten, under vatten, vem skulle stå ut med att göra den? säger Mattias Ohlsson.

Det slutade med att de filmade alla möjliga varianter. Sedan satte de sig vid klippbordet och komponerade.

– Till slut valde vi att inte göra riktigt som det står i manus, man behövde vara antydande för att inte bli övertydlig, säger Mattias Ohlsson.

– Och så behöver man ligga med kvinnan i vattnet och känna med henne vad som händer. Det var en utmaning, säger Niklas Ohlson.

Historien utspelar sig huvudsakligen under några sommarveckor i Stockholm, på Nordkoster och på Costa Rica. Polisstudenten Olivia Rönning, spelad av Julia Ragnarsson, tar sig an det olösta mordet på Nordkoster.

Efter ett tag börjar hon samarbeta med den före detta kriminalaren Tom Stilton, som gått ner sig och lever som hemlös på Stockholms gator.

Rollfiguren Stilton är i princip skriven för Kjell Bergqvist, som känner paret Börjlind sedan många år.

– Det har varit ganska skönt att få gå omkring i sjaviga kläder och vara smutsig under inspelningarna, säger han.

Kjell Bergqvist är glad att han slapp spela in på vintern den här gången. Han minns med en rysning inspelningarna av Börjlinds serier Graven och Morden.

– Man var blöt hela tiden och frös som en hund i sex månader. Jag sa att nu har jag frusit färdigt, inga mer inspelningar under vintern för min del, jag är för gammal.

Den minst sagt svala våren gjorde det ändå bitvis tufft att spela den hemlöse Stilton.

– Tom bor i en koja fram till avsnitt fyra och vi tog alla de scenerna under ett par svinkalla majnätter i en vägtunnel i Göteborg. Det var tufft.

För Julia Ragnarsson var steget inte så långt att hitta sin rollfigur.

– Vi är ju lika gamla. Olivia är mer disciplinerad än jag, samtidigt som hon är orädd och slår sig fram för att få utreda det här fallet, säger Julia Ragnarsson.

– Jag beundrar Julias inställning till jobbet, hon har en skön blandning av ambition och skit samma som man måste ha i det här yrket, säger Kjell Bergqvist.

Serien är medvetet gjord med varma, lite solblekta färger för att ge en somrig känsla.

– Vi har försökt få in ett karibiskt färgtema som utgår från Costa Rica. Tanken var att inte efterlikna estetiken i Nordic noir, utan ha en egen touch, säger Niklas Ohlson.

Dessutom är berättelsen lätt tillskruvad, något som känns igen från Börjlinds tidigare verk.

– Hela berättelsen är något av en förhöjd verklighet. Vi har absolut inte gjort diskbänksrealism. Det känns redan nu att det faktiskt blir riktigt bra, säger Mattias Ohlsson.