Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Så blev Sverige först i världen på internetcommunitys

I mitten av 1990-talet startade en glad entusiast från Halland föregångaren till det som skulle bli ett av världens första internetcommunitys: Lunarstorm. Forumet blev så populärt att servrar överbelastades och började brinna och snart följde en mängd nischade sociala nätverk i Sverige som Skunk.nu, Helgon.net och Playahead. Drygt 10 år senare ödelades alla. Vad var det egentligen som hände?

När Rickard Eriksson från Varberg tog sig ut på internet första gången i början av 90-talet bestod det mest av animerade skuttande älgar och ”Under construction”-skyltar. Det var helt enkelt tråkigt –och inte så socialt. Det ville han ändra på, så om kvällarna började han sakta men säkert att bygga det som skulle bli Sveriges första sociala nätverk, StajlPlejs. I oktober 1996 lanserades sidan. Användarna kunde skapa en profil för att berätta om sig själva, skriva meddelanden till varandra, lägga upp fotoalbum och skriva dagbok.

– Jag brukar säga att jag digitaliserade analoga behov och jag gjorde det mot en målgrupp där detta är extra viktigt. För unga är allt socialt så känsligt, mötet med det motsatta könet, vänskap, allt sånt. Så i stället för att supa sig full på skoldansen eller gå fram till någon i korridoren kunde du kommunicera online. Det var hela världen när man var i den åldern, säger Rickard Eriksson.

Han driver StajlPlejs som ett hobbyprojekt efter jobbet under fyra år, innan han bestämmer sig för att omvandla det till ett företag. Communityt byter nu namn till Lunarstorm – en orange och turkos sida där alla Sveriges ungdomar snart hänger. Som mest har Lunarstorm ungefär 1,2 miljoner medlemmar, och runt en halv miljon unika besökare i veckan. De växer snabbt, på sin peak har de 75 anställda, huvuddelen i Varberg, men också på kontor i Stockholm och London.

– Lunarstorm hade samma grundfunktioner som Stajlplejs, men bättre. På StajlPlejs kunde det ta uppåt 30 minuter att bara logga in för det var så överbelastat. Folk stod i kö, efterfrågan var helt enkelt för stor. Nu kunde jag anställa programmerare för att utveckla forumet och köpa fler servrar. Men jag tyckte inte det var konstigt att det växte så fort, för mig var det självklart att alla i hela världen skulle hålla på med sociala medier, säger han.

Mitt internet föddes på 1990-talet

När internet föddes varierar lite beroende på vem du frågar. För mig var det i slutet av 1990-talet. Likt många 1980-talister minns jag tydligt det skrapande tonerna av ett modem som kopplade upp, min mammas vankande fram och tillbaka när jag skrek att jag SNART skulle koppla ner så att hon kunde ringa ett samtal. Hur långsamt allt gick. Att logga in. Att öppna en ny sida. Att ladda upp en bild tog minst tio minuter.

Jag kan inte säga med säkerhet att mitt första alias på Lunarstorm var fannybunny89, men det kan mycket väl ha varit så. Precis som att det inte är omöjligt att jag senare i högstadiet bytte alias till det mer.... pretentiösa: beskydda_mig och senare solskensdis (?!), bägge tagna från kent-låtar givetvis.

Uppenbart var i alla fall att Rickard Eriksson lyckades med att ”digitalisera analoga behov”, för jag fick mängder av vänner på internet som jag även träffade i verkliga livet sen. Vi drack té på Cafe Java, försökte lära oss att röka cigaretter. Vi åkte på konserter. Pratade i telefon i timmar. Skickade blandband på posten och hälsade på varandra i olika städer. En del av dem är jag vän med än i dag.

WWW föds 1989

Men själva grunden till www, world wide web, föddes samma år som jag – 1989. Det är då Tim Berners-Lee skapar ett system med adresser, URL:er, och länkar, så att olika dokument sitter ihop som ett nät. Och det är gratis.

I mitten av 1990-talet tar Sveriges kärlek till internet fart på riktigt. Staten lägger en miljard på ny teknik bland annat i skolan.

I mitten av 1990-talet tar Sveriges kärlek till internet fart på riktigt. Staten lägger en miljard på ny teknik bland annat i skolan. IT-kommissionen bildas och sjösätter en rad digitala satsningar. Valresultatet skickas för första gången ut via e-post. Många svenska tidningar, Aftonbladet allra först, skaffar sina första hemsidor.

Internet bli ett modeord, webbyråer där unga självlärda killar jobbar startas. Antalet hemsidor på nätet exploderar och 1996 blir ett internetabonnemang årets julklapp. Två år senare bestämmer regeringen att den som skaffar en persondator hemma kan få göra avdrag för den, vilket gör att pc-försäljningen skjuter i höjden och många svenska hushåll får sin första dator – så klart med internetanslutning.

– Allt detta gjorde att vi i Sverige var snabba i utvecklingen och väldigt tidiga i digitaliseringen. Vi hade många datoranvändare och många unga datanördar, vilket skapade en fantastiskt grogrund med liten inhemsk kultur som växte väldigt snabbt, säger Måns Jonasson, expert på Internetstiftelsen.

Eget hörn på internet

Rickard Eriksson var alltså möjligtvis först med SatjlPlejs, men absolut inte ensam. I slutet av 1990-talet föds en hel rad av nya svenska sociala nätverk. Skunk.nu grundas 1998 av IT-entreprenören Andreas Harnemo och bygger likt StajlPlejs på en personlig presentationssida, en gästbok, en blogg och diskussionsforum. Skunk blir särskilt populärt bland subkulturen indie-popare under pseudonymer som dåligtsmink och Gertrude Stein.

Fyra år senare startas Helgon.net, ett ännu mer renodlat community för människor med alternativa kläd- och musikstilar som synthare, gothare, hårdrockare och punkare. Communityt går i grått och lila, med svartvita bilder på gothare på startsidan. I början av 2000-talet blir också Playahead stort, här hänger ungdomar mellan 14 och 25 år som tilltalas mer av den striktare designen, som upplevs som mindre gullig än Lunarstorm.

En anledning till att så många communitys startas nu är enkelheten. Det kostade inte mycket att sätta upp ett eget community och det drog inte så stora resurser.

– Jag tror att många såg Stajlpejs popularitet och tyckte det var kul, det var något man kunde göra själv på några kvällar hemifrån. På 1990-talet gjorde vi ju fortfarande hemsidor där vi presenterade oss själva, våra husdjur och hobbys och det kom nu lite ur den idén där alla ville ha sitt lilla hörn av internet, säger Måns Jonasson, expert på internetstiftelsen.

Jag har för mig att jag räknade till ett 50-tal till communitys som dök upp efter Lunarstorm. Ofta var det datanördar som ville visa att de också kunde programmera något, men de hade varken ett kommersiellt eller mänskligt intresse bakom.

De tidiga sociala nätverken var helt inriktade på ungdomar. Lunarstorm hade i början av 2000-talet 80 procent av alla unga i Sverige mellan 12-24 år som medlemmar, och hade hade fler tittare, lyssnare och läsare än alla tidningar och tv-program tillsammans på den tiden. Eftersom de olika nätverken hade sin egen nisch, ton och universum hade många användare konton på flera olika communitys. Vilka man gick med i berodde både på funktion och på vilka bilder och texter som lades upp

– Jag har för mig att jag räknade till ett 50-tal till communitys som dök upp efter Lunarstorm. Ofta var det datanördar som ville visa att de också kunde programmera något, men de hade varken ett kommersiellt eller mänskligt intresse bakom. Många fick stänga igen så fort de fick lite fler användare än vad de tänkt från början, säger Rickard Eriksson.

IT-bubbla och krasch

Men det fanns onekligen ett enormt kommersiellt intresse kring internet, bortanför de små forumen. I takt med att datoranvändarna blev fler och uppkoppling bättre startas dotcom-bolag på löpande band och de får skyhöga värderingar utan att ha behöva prestera någon vinst. På kort tid startas flera riskkapitalbolag även i Sverige, med amerikanska förlagor som mall. Kring millennieskiftet kastar investerare pengar över nya entreprenörer och potentiella framgångssagor.

Rickard Eriksson hade sökt investerare till Lunarstorm under 1990-talet, men fick nobben. Nu får även han in pengar från riskkapitalister, bland annat 30 miljoner från en livsmedelshandlare i Varberg och ett scoutförbund i Taiwan. Lunarstorm har vid denna tiden också stora intäkter via olika premiumtjänster, där användarna betalar 20-30 kronor i månaden för att kunna designa sina profiler och krypin.

– Från början tyckte vuxenvärlden att det var helt onaturligt att umgås på nätet, ungdomar var också ointressanta i annonssynpunkt för de hade inga pengar. I mitten av 1990-talet fanns det ingen plan för hur man kunde tjäna pengar på communitys. Det tog lång tid innan annonsörer förstod att de kunde nå unga via oss, säger han.

Ödelades på kort tid

I mars 2000 spricker it-bubblan och börsen rasar. Mängder av bolag dras med i fallet och även vanliga småsparare förlorar miljarder kronor. Många svenska dot.com-bolag går i konkurs, inte minst inom e-handeln. De flesta försvinner för gott, men företag som Tradera, Amazon och Ebay lyckas överleva och är i dag ännu större.

För våra svenska communitys fanns det andra hot än en fallande börs, nämligen konkurrens utifrån. I slutet av 00-talet lanseras Facebook och Myspace och de tidiga svenska forumen mer eller mindre ödelades på väldigt kort tid. Till skillnad från de svenska nätverken har Facebook en ny funktion där användaren kan tagga sina vänner i bilder, vilket blev extremt populärt.

Facebook var också väldigt välutvecklat, kändes seriöst och mer vuxet än föregångarna i Sverige, vilket senare skulle visa sig i den ökade bredden av användare i alla åldrar.

– Men den största skillnaden mellan Facebook och våra tidiga svenska communitys var att man skulle heta sitt riktiga för- och efternamn i stället för ett alias, vilket många tyckte var läskigt men som också blev väldigt framgångsrikt. Du kunde söka på namn på folk du redan kände och lägga till dem, i stället för att gissa sig fram via deras alias. Man hade också profilbilder på sig själv, i stället för en avatar, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Lunarstorm dog ut

När de amerikanska jättarna Facebook och MySpace börjar slå igenom i Sverige har Rickard Eriksson redan sålt Lunarstorm. 2006, tio år efter att han grundat StajlPlejs, lämnar han över företaget och följer det endast på avstånd. Lunarstorm var det tydligaste exemplet på den svenska community-döden. Långsamt började forumet att tappa mark för att till slut läggas ner helt 2011.

Ungefär 2 miljoner svenskar har vuxit upp med Lunarstorm. De skulle nog ge rätt mycket för att bara kunna titta tillbaka på sin egen gästbok och loggfunktion?

– Ja, det är en bit av vår historia som har försvunnit, en tonårings hela uppväxt där man formar sin identitet och provar sig fram som vän, flört och partner. Det har aldrig varit på print på det sättet, varken innan eller efter, men det var inget man tänkte på då. I dag vill unga bara skapa innehåll som försvinner direkt, som Snapchat eller stories. Hade det gått att återskapa Lunarstorm-materialet hade det blivit årets julklapp!

Troll har alltid funnits

I dag är de svenska nätverken helt utbytta av amerikanska och kinesiska sociala medier som Facebook, TikTok, Snapchat och Instagram. Överlag är sociala medier förknippade med kommersialism och ekonomi, få som rör sig där kan göra det utan att mötas av riktad reklam eller företagsprofiler. Även magin i att kunna vara någon annan på internet har försvunnit med tiden, i dag är ingenting privat.

– Våra första communitys var mycket mysigare och ungdomligare, de hade en viss stämning som baserades på vilka användare som fanns där och deras utseenden lockade fram olika tankar och beteenden hos dem. Facebook har inte det, utan känns väldigt städat, corporate och inte så punk. Därför kan jag sakna anonymiteten på våra gamla communitys lite, det var lite mer vilda västern och rock’n’roll! säger Måns Jonasson på internetstiftelsen.

Serie: Internetforumen som formade oss

Före Facebook och Tiktok hade Sverige många egna internetcommunities och forum. Vissa av dem finns kvar och lever en borttynande tillvaro, andra är borta sedan länge.

Under vintern går GP Kultur upp i internetnostalgi. Vi har bett ett antal namnkunniga författare och kulturskribenter att minnas sitt favoritforum bland de svenska sociala nätverken – och fundera på vilka de fick möjligheten att bli där, som unga i internets barndom.

Den 14 december skriver författaren Donia Saleh om Playahead.

Fler lokala nöjesnyheter hittar du här