I synnerhet pojkarna, som väcker lika mycket förakt som fascination. Pojkarna som har alla privilegier, som dikterar lekens regler och försöker tvinga in dem i förutbestämda fack som ingen av dem känner sig hemma i. Är det så deras liv måste bli?
Flickorna längtar efter alternativ, men utan att finna det. Men då Bella kommer över en växt med ovanliga egenskaper förändras allt.
”Pojkarna” är en roman som balanserar mellan fantasi och verklighet, magisk och brutalt realistisk på samma gång. Jessica Schiefauer har skrivit en djupt suggestiv och angelägen berättelse som grundligt utmanar vår syn på kön och könsroller.
På ett högst konkret sätt låter hon huvudpersonen Kim leka med identitet och könstillhörighet, en lek som precis som så många andra lekar snart övergår i blodigt allvar. Och det kan vara svårt att veta när det är dags att sluta, om det ens går.
Med ett lyriskt och välskrivet språk skapar Schiefauer stämningar som växlar mellan det drömlika och det hotfulla, och ibland både och samtidigt. Jag dras in i handlingen från första sidan och har sedan svårt att släppa den. Förutom att vara riktigt spännande ger den också upphov till många funderingar.
Men några direkta svar får vi inte, och det är som det ska. För det här är den sortens roman som fortsätter att snurra i tankarna också efter att man har lagt den ifrån sig.
