Alldeles i början av 1890-talet kom Adolf Beran till Oskarström och det nyuppförda jutespinneriet vid Nissan. Han var då bara 13 år och kom från Landskron i Böhmen. Pojken anlände uppenbarligen utan familj, men tillsammans med en större grupp människor från samma hemtrakter (Landskron är i dag en provins i norra Tjeckien).
Adolf Beran blev efter en kort tid bas för de unga spolpojkarna, och vid knappt fyllda 60 år hade han avancerat till den ansvarsfulla posten som fabriksbokhållare. Under sina år på företaget fick han då och då uppdrag att göra resor till Böhmen, under vilka han rekryterade ny arbetskraft till Oskarströmsfabriken.
Beran är en dem som dyker upp i Sven-Olof Olssons ”Från säck till vägg – produktion och relationer i Oskarström”, som tryckts under hösten. Boken är utgiven som del sex i Föreningen Gamla Halmstads skriftserie om Halmstads industrihistoria.
Sven-Olof Olsson, tidigare lektor i historia på Högskolan i Halmstad, har utifrån industrihistoriskt arkivmaterial – tillgängligt efter Jutans (Johns Manville) nedläggning 2011 – tecknat en bild av framför allt hur den stora dominerande industrin präglat den bruksort som växte fram runt den.
Skandinaviska Jute AB i Oskarström startade 1890 med omkring 600 anställda. Sen följde hyresbostäder, skola och andra byggnader som satte sin prägel på den nya orten – allt enligt förebilder och till och med ritningar från den nordtyska staden Schiffbeck, där ägarna av den nya industrin fanns och hade sin moderfabrik.
Olsson beskriver i tabeller och faktauppräkningar befolkningsförhållandena i Oskarström från start och genom hela 1900-talet. Vad som framför allt blir belyst, är invandringens betydelse för jutefabriken och Oskarström – inte bara från de tidigare åren utan även senare i olika omgångar.
Invandringen av textilarbetare av böhmisk härkomst – Adolf Beran var bara en av dem –får stort utrymme; Oskarström och dess befolkning kallades länge i folkmun för ”Böhmen” och ”böhmare”.
Särskilt fäster jag mig vid bokens skildring av Arbetarrörelsens flyktinghjälp under och efter andra världskriget, och att denna aktivt rekryterade sudettysk arbetskraft till Oskarström. Jutefabriken hade ett uppsving under efterkrigsåren men led brist på arbetskraft. Sudetflyktingarna var tyskspråkiga och betraktades som det nya Tjeckoslovakiens fiender, eftersom de under krigsåren i stor grad varit anslutna till olika nazist-organisationer.
Religiöst liv (Oskarström fick ju en katolsk kyrka och ett kloster), matkultur, musikkårer... ja, ”Från säck till vägg” tar upp flera sätt på hur invandringen präglat bruksorten.
Det jag saknar i boken är ”citerade” berättelser om livet i Oskarström, sådant som skulle kunna hämtas från brev, dagböcker och intervjuer. Myllret av statistiska uppgifter tar i stället överhanden och är heller inte överskådligt hanterade.
Till bokens förtjänster hör dock ändå mängden information som är samlad – den är främst ett resultat av arkivstudier – tillsammans med många fotografier som i viss mån kompenserar för avsaknaden av de mer levande skildringarna av arbets- och vardagsliv.
Fotnot. Boken finns hos bokhandlarna i Halmstad, och kan också köpas av hembygdsföreningen i Oskarström samt genom Föreningen Gamla Halmstad.
Litteratur:
Sven-Olof Olsson
”Från säck till vägg – produktion och relationer i Oskarström”
(Föreningen Gamla Halmstad)
