Tankeöverföring, kontakt med ett medium och hur ufon kan röra sig så snabbt, "vända på en femöring", är samtalsämnen som uppstår helt naturligt för den världsberömde regissören Lasse Hallström när han snackar om sin nya film.
"Hilma" är ett verkligt hjärteprojekt för honom. I tre års tid har han forskat, letat nya pusselbitar och skrivit på manuset, som ska skildra hur Hilma af Klint (1862–1944), pionjär inom abstrakt konst, använde andlighet i sitt arbete.
"Besatt av det ockulta"
Hon skrev i sitt testamente att hennes verk inte fick visas för allmänheten förrän tidigast 20 år efter hennes död eftersom hon var övertygad om att omvärlden först då skulle förstå deras betydelse. Det var långt efter hennes död som hon fick ett internationellt genombrott.
– Det är mycket med hennes teorier som fascinerar mig, det här med det mänskliga medvetandet som vi alla delar från någon egendomlig centralpunkt i universum, som har att göra med varför tankeöverföring fungerar och hur kreativitet och inspiration uppstår. Jag är besatt av allt det där ockulta, vad som händer efter döden, reinkarnation.
TT: Var du en andlig person innan du började med researchen?
– Jag var inte ateist på något sätt, men jag var ganska ointresserad, kan man säga. Jag ägnade inte tid åt det. Men nu gör jag det hela tiden.
Research om UFO:s
Det finns många slumpar, till synes, i det här projektet. En är att skådespelaren Lena Olin satt på ett flygplan och såg Olivier Assayas "Personal shopper" för några år sedan, där "den svenska konstnären Hilma af Klint" nämndes. Lena Olin blev nyfiken, googlade och berättade om det för sin make.
Han höll på med research om ufon, för en annan film, vilket han nu tror förberedde honom för att bli mer intresserad och öppen för det som Hilma af Klint höll på med.
– Under den tiden lärde jag känna en person som hade jobbat på Pentagon. Han ledde en hemlig avdelning som sysslade med att samla fakta om ufon, så då fick jag veta väldigt mycket hemliga, spännande saker om hur de kunde inkapsla tid och rum och varför de flög så fort. Flummiga grejer.
TT: Nu pratar du som ufon är något helt vedertaget.
– Det har ju till och med New York Times skrivit om. Det har publicerats autentiska bilder på de här sakerna, så nu kan man prata om det utan att bli betraktad som galen. Tror jag, jag hoppas att jag inte blir betraktad som galen, säger han.
Lasse Hallström verkar mer orolig över hur Hilma af Klint eventuellt ska reagera på filmen.
– Om jag får tro på Hilmas teorier om liv i andra dimensioner, så är jag lite nervös för vad hon ska tycka om att vi har dramatiserat hennes liv. Men jag hoppas att hon ska uppskatta uppmärksamheten.
Kontakt med Hilma?
Faktum är att Lasse Hallström planerar att försöka fråga konstnären själv – via ett medium som redan enligt regissören satt honom i kontakt med hans döde far.
– Hilma var ju själv ett medium och kunde se bakåt och framåt i tiden och fånga blixtsnabba bilder, som hon sedan målade, säger han och fortsätter:
– Jag känner mig så stimulerad av allt detta, det är samma känsla som när jag gjorde "Mitt liv som hund".
Den kommande filmen är en del av strömningstjänsten Viaplays nya satsning på nordisk film för en internationell publik. Två engelskspråkiga nordiska filmer per år ska det bli. Budgeten är hög, ambitionsnivån likaså och Lasse Hallström beskriver "Hilma" som episk; filmen ska täcka hela Hilma af Klints liv och faktiskt en bit av hennes liv efter döden.
Mor och dotter
Lena Olin och parets dotter Tora Hallström spelar huvudrollen, i olika åldrar. För Tora Hallström, om än uppvuxen på filminspelningar, blir det ett stort steg från hennes vanliga jobb inom finansvärlden. Men pappa Lasse är säker på att dottern kommer att klara det.
– Jag har ju bara jobbat med henne i små roller tidigare men jag har provfilmat henne mycket och jag vet att hon kan. Det går att vila kameran i det ansiktet och jag ser väldigt mycket fram emot att få veta mer om henne som skådespelare.
"Hilma" planeras ha premiär på Viaplay under nästa år.
Miranda Sigander/TT
Fakta: Hilma af Klint
Hilma af Klint (1862–1944) tillhörde adeln och fick möjlighet att studera på Konstakademien i Stockholm. Efter 20 år som traditionell konstnär började hon arbeta med ett abstrakt och symboliskt formspråk. Hon ingick också i en religiöst inriktad grupp som kallades för De fem.
1986 visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning. Det är för de esoteriska målningarna hon har fått mest uppmärksamhet i dag – de gigantiska, abstrakta verken visades till exempel på en uppmärksammad och omfattande utställning på Moderna museet i Stockholm 2013.
Hon fick också ett stort internationellt genomslag när Guggenheimmuseet i New York ställde ut hennes verk 2018. Sedan dess har intresset hållit i sig och det har bland annat gjorts en dokumentärfilm om af Klint.