Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Österrikiske Peter Handke får Nobelpriset. Arkivbild. Bild: Varfjell, Fredrik

Kontroversiell österrikare får Nobelpriset

Han har kritiserats för att förminska serbiska krigsbrott. Men Svenska Akademien ser bortom kontroverserna och ger Peter Handke årets litteraturpris. I bok efter bok skildrar österrikaren hur verkligheten måste filtreras genom språket.

En författares högsta mål är att förvandla världen till språk. Det sade Peter Handke 2017 i en intervju i Svenska Dagbladet. Årets Nobelpristagare skildrar människans kamp för att dela sina erfarenheter genom ord, som ofta klingar meningslösa eller falska i tider då politik, medier och underhållning manipulerar och korrumperar språket.

En av hans mest kända böcker är "Långsam hemkomst" (1979), som handlar om geologen Sorger. Denne upptas av "sökandet efter former" – vilket är precis vad Handke har ägnat sig åt, kanske särskilt i sitt tidiga författarskap. Böcker som debuten "Dörrknackaren" rör sig kring det faktum att språket är den enda verklighet litteraturen kan spegla.

Samhällets förtryck

Genom hela sitt författarskap har Peter Handke använt självbiografiska element. Ofta genom ett spel mellan det verkliga och fiktionen, som i "Tankar om jukeboxen" från 1990. I lösa, dagliga anteckningar undersöker han sina egna iakttagelser. Själv växte han upp i Österrike, i en familj med slovenskt ursprung, och med en far som han upptäckte egentligen var hans styvpappa.

Boken "Berättelse om ett liv" handlar om en personlig tragedi: hans mammas självmord. Han har beskrivit hur språket i den ledde honom bort från verkligheten han ville beskriva.

Den norske författaren Karl-Ove Knausgård är en av de som har hyllat författaren. När Handke tilldelades Ibsen-priset 2014 skrev han i en essä om denna bok:

"När en person porträtteras sedd genom samtidens blick, genom dess kultur och självförståelse, genom dess roller och begränsningar, försvinner hennes inre natur, hennes individuella och karaktäristiska existens – det man brukade referera till som hennes själ. Jag tror att Handkes bok handlar om just det: samhällets förtryck av individen, strypandet av själen".

Kontroversiell

Handke inledde sin karriär med en provokation, han beskyllde de tyska författarna för att lida av "beskrivningsimpotens". Och i första pjäsen "Publikskymfning" från 1966 förolämpas åskådarna.

Kontroverserna har fortsatt. De senaste åren har Peter Handkes litterära gärning överskuggats av det faktum att han i flera essäer och pjäser, publicerade mellan 1996 och 2000, skrev om resor i det forna Jugoslavien. Hans sympatier för den serbiska sidan var uppenbara och Handke sades stödja serbiske Slobodan Milosević.

Själv menade han sig ge en mer komplex skildring av världen. Och i Svenska Dagbladet sade han:

– Man ska inte bedra sig, de var skurkar allihop.

Elin Swedenmark/TT

TT

Född: 1942

Bor: I Chaville, Frankrike

Handke har skrivit både romaner, pjäser och manus, till filmen "Himmel över Berlin". Hans pjäs "Publikskymfning" (1966) grundlade hans litterära berömmelse men den litterära debuten kom 1969 med "Dörrknackaren". Med böcker som "Målvaktens skräck vid straffspark" (1971), "Den vänsterhänta kvinnan" (1978) och "Vägen till Sainte-Victoire" (1982) nådde han en bred läsekrets.

Den senaste av hans böcker på svenska är romanen ”Don Juan” (2006).

Peter Handke har också gett ut fem volymer med dag- och notisböcker och översatt en lång rad författare.

2014 tilldelades han Ibsen-priset.