Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Johan Hammerby: Finaldags efter ett av de bästa Melloåren någonsin

Årets stora fest är här - finalen i Melodifestivalen. Eller, vanligtvis är det en stor fest. Så när vi inte kan se ballonger vifta i hockeyhallar eller samla stora skaror kompisar i tv-sofforna så får vi i stället njuta av låtarna som uppträder - och det kan vi verkligen göra i år.

De 28 låtar som har tävlat 2021 är en oerhört stark samling. Vi kanske inte har en ny ”Euphoria” eller annan självklar Eurovision-vinnare, men lägstanivån har varit hög rakt igenom. Visst kan det finnas låtar man inte gillar, men dåliga bidrag? Nej, det hittar jag faktiskt inte. När jag den senaste tiden har lyssnat på bidragen på Spotify är det inte ofta jag känner "nej, usch, den här låten hoppar jag över". Till och med bland allt som slutade i botten av sina deltävlingar finns det sådant som jag gärna återkommer till. Jag tycker fortfarande att det blev allt för tidiga uttåg för exempelvis Jessica Andersson, "90-talet", eller Julia Alfridas "Rich", ett av de bästa P4 Nästa-bidragen som har tävlat.

Böset har lämnats därhän i år, till förmån för en rik blandning av moderna poplåtar, gammaldags schlager, pumpande rockmusik och sköra singersongwriters.

På grund av pandemin har många kulturutövare haft väldigt lite att göra, och detta kan vara en förklaring årets uppryckning. Artister som Danny Saucedo och Charlotte Perrelli har varit tydliga med hur mycket de saknar showandet, och de hade nog inte återvänt till tävlingen under normala omständigheter. Men även andra utpräglade liveartister, som Lillasyster och Emil Assergård, fick nog också en anledning till att ställa upp, som de annars inte haft.

Lillasyster med låten "Pretender" . Bild: Claudio Bresciani/TT
Lillasyster med låten "Pretender" . Bild: Claudio Bresciani/TT

Även bland låtskrivare och nummerkreatörer märker man att det har funnits ett sug efter att visa vad man går för efter ett år utan turnéer och krogshower.

Programmet i sig har verkligen varierat i kvalitet från vecka till vecka, men musiken har hållit en hög nivå, och det är det viktigaste.

Av de tolv artister som till slut tog sig till final är det ingen som inte förtjänar att vara där. Det finns många bidrag jag gärna hade sett där, men inte i stället för någon av dessa.

I och med att det är så många bra låtar i år så finns det heller ingen enskilt tydlig favorit. Troligtvis kommer det att stå emellan Tusse, Eric, Dotter och The Mamas, där den förstnämnde är the one to beat. Sedan har vi underdogen Clara Klingenström som nog kan kriga sig upp på övre halvan av tabellen, och man ska aldrig helt räkna bort Dandi-Danny Saucedo.

Clara Klingenström. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Clara Klingenström. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Finalkvällen brukar jag tillbringa tillsammans med en stor samling vänner, om jag inte är på plats på Friends arena, redo att ställa mig i kö för att få intervjua den glada vinnaren och de besvikna förlorarna direkt efter slutsignalen. I år blir det liksom tidigare lördagar, jag får fira denna högtidsstund med min sambo, vilket också är väldigt trevligt. Men oavsett om du sitter ensam, ihop med andra eller får lyssna med ett halvt öra medan du jobbar, så finns det åtminstone tolv underbara låtar som sköter festen åt oss när vi inte kan. Precis vad vi behöver just nu.

Se även: Hallandspostens blogg om Melodifestivalen, Vägen till Eurovision