Det började som ännu en idé till humorserie. Halmstadkillarna i filmbolaget har tidigare nått internetframgångar med den smått hysteriska nyhetsparodin ”Knappnytt”, och på beställning av SVT gjort serien ”All makt i Sverige” (som finns att se på SVT Play).
Nu ville manusförfattaren Stefan Rydehed skapa något nytt. Kanske en skruvad serie om rollspel? Det klassiska spelet ”Drakar och demoner” skulle ligga till grund för historien. Genom spelföretaget RiotMinds fick filmarna tillåtelse att använda namnet, och med några av de senaste böckerna i serien som utgångspunkt föddes idén att satsa på en mer seriös långfilm.
– Mitt manus utvecklade sig till ett slags psykologisk fantasyskräck, förklarar Stefan Rydehed.
– Vi ska göra en trilogi.
Hans kolleger protesterar försiktigt. Än så länge har de bara börjat på den pilotfilm som ska användas för att sälja in projektet. Men hittills har de haft tur; rätten att använda ”Drakar och demoner” ger en skjuts och det har inte varit svårt att hitta folk som vill medverka i filmprojektet.
Trion i Lirmo AB växte till ett helt gäng på 13 personer. Lyckoträffen var när Helena Nilsson, kostymör och sömmerska i gänget, avslöjade att hon äger mark i Kvibille utanför Halmstad. Där, bland murriga granar och prassliga lövträd, kunde filmen spelas in.
– Långfilmen kommer att utspela sig i en förtrollad skog som förtär människor, berättar regissören Fredrik Engelhag. I den här scenen blir en jägare offer för skogens blodtörst. Det finns inga dialoger, bara en otäck stämning.
Jerker Fahlström, som spelar jägaren, är själv intresserad av rollspel och medeltidsmiljöer. Han är skådespelare till yrket och har bland annat synts till i ”Arn – Riket vid vägens slut”.
– Det behövs mer äventyrsfilm, tycker han.
– Folk lever så inrutat med många krav och inga tillfällen att leka. Filmen hjälper vår fantasi på traven.
Att det finns för lite svensk fantasyfilm är de flesta i gänget överens om.
– Vi ska visa att Sverige också kan göra bra fantasy, säger Stefan Rydehed som länge har drömt om att bli föregångare i genren.
Tre dagar har avsatts för inspelning av det material som behövs. Sara Sivesson håller i kameran och ska senare klippa ihop den korta scenen.
– Det krävs en rejäl budget för att göra långfilm, menar Sivesson. Jag behöver en riktig filmkamera. Vi vill göra en film som kan visas på bio.
Vägen till en färdig långfilm är kantad av hårt arbete på många plan. Men en sak är säker; de som medverkat i arbetet med den första scenen ställer gärna upp på nytt, om drömmen om en riktig långfilminspelning blir sann.
