"Jag tror att det är ett klokt beslut. I övrigt har jag inga kommentarer förutom de jag redan gjort", skriver Peter Englund i ett mejl till TT.
Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson säger att dagens beslut är bra.
- Vi är angelägna om att inte bara vi utan även vår systerorganisation åtnjuter starkt förtroende och det gör inte Svenska Akademien i dagsläget. Nu måste de arbeta för att återskapa förtroendet, främst genom att se över sina jävsregler och att få tillbaka sina ledamöter så att all kompetens återförs.
Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen förstår beslutet.
- Men samtidigt tycker jag att det är en katastrof för Svenska Akademiens anseende, att de inte lyckas hantera det här bättre, säger han till TT.
Beskedet om att priset skjuts upp visar att Akademien tar problemen på allvar, anser han.
- De är ju bara tio aktiva ledamöter och då finns det ju stadgar som styr hur de ska kunna agera. Jag antar att man ser det här som en tid för reflektion och rekonstruktion.
"Vaktar sin egen status"
Samtidigt är Liljestrand kritisk mot att Akademien inte lyckas hantera sin kris på ett sådant sätt som gör att den kan fortsätta fungera.
- Nobelpriset och framförallt Nobelpriset i litteratur är ett av de mest kända svenska varumärkena internationellt, och här har Akademien ett ansvar. För mig är det uppenbart att det är flera personer inom Akademien som är mer inne på att vakta sin egen status och prestige än att se till att vårda och förvalta Svenska Akademien, vilket gör mig besviken som litteraturintresserad svensk.
Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap och preses i Kungliga Vitterhetsakademien, tycker däremot att beslutet var väntat och klokt.
- De hade kunnat köra på men det hade gett intryck av ansvarslöshet i det här läget. Det här är det viktigaste litterära priset som finns och med de uppenbara slitningarna som har förekommit inom Akademien gör de klokt i att vänta med det.
"Insikt om allvaret"
Daniel Sandström, litterär chef på Bonnier, tycker att beskedet är sorgligt.
- Det är för tidigt att säga om det här var ett nödvändigt eller felaktigt beslut. Men det låter som någon form av insikt om situationens allvar, och på det sättet var det förmodligen nödvändigt. För den som älskar litteratur är det mycket sorligt, säger Daniel Sandström.
- Den stora frågan är nu hur Akademin ska klara av att rekonstruera sig. Det är en rad frågor som kvarstår, som jag hoppas att man kommer få svar på. Om det kommer kunna vara en fungerande akademi framöver, det återstår att se.
Även Norstedts förlagschef Eva Gedin tycker att Akademien har gjort rätt.
"Tråkigt förstås, men ett år går fort. Ge det till två året därpå! Svenska Akademien i sin nuvarande form, med de kvarstående arbetande ledamöterna, har missbrukat sitt förtroende, utarmat det", skriver hon i en kommentar till TT.
"Förtroendet är förbrukat eftersom man inte tidigt, tydligt och enhetligt åtgärdar och hanterar sexuella trakasserier, jäv och läckor – oavsett om det är misstankar eller belagda brott. Och då kan inte arbetet fortsätta som om ingenting har hänt. Kanske bör Nobelstiftelsen helt enkelt allvarligt överväga en annan ordning för val av litteraturpristagare", fortsätter hon.
"Hade blivit en förolämpning"
Även DN:s kulturchef Björn Wiman tycker att beslutet var bra.
- Det här är en historisk händelse och en plump i protokollet för Akademien som motsvarar precis situationens allvar. Det är bra tycker jag, att man insett hur ohållbart det blev att den här sargade institutionen, som förslösat hela sitt förtroendekapital, skulle utse mottagaren av Nobelpriset i litteratur i år, säger Björn Wiman till TT.
- Priset hade ju blivit en förolämpning för den som fått det, fortsätter han.
Wiman anser att det är bra att man ställer in, för det visar att ”prisets status är viktigare än enskilda akademiledamöternas prestige”. Det visar också att det som ligger till grund för situationen, anklagelserna om sexuella trakasserier mot den så kallade kulturprofilen som har nära band till Svenska Akademien, tas på allvar.
- De här uppgifterna har nu nått så långt, och haft sådan djup verkan att de fått historiska återverkningar på världens mest prestigefyllda litteraturpris.
Bromberg förvånades
Förläggaren Dorotea Bromberg, som lyckats pricka in fyra Nobelspristagare, hade både trott och hoppas att det trots allt skulle bli ett Nobelpris i litteratur även i år.
- Det är ett önsketänkande från en förläggare, helt enkelt, säger hon.
Dorotea Bromberg tror att det finns en risk för att Akademien överdriver omvärldens insikter om den pågående krisen.
- Jag tror att det finns en risk för att vi i Sverige överdriver omvärldens insikter i hur Akademien hittills fungerat. Därför trodde jag att vi helt enkelt skulle fixa det här i Sverige så att omvärlden trots allt skulle lita på oss, på den akademi vi har och på den kompetens de besitter, oavsett hur många de är.
- Visst har man i Tyskland och USA uppmärksammat det som händer här och gjort sig lite roliga över det, men jag tror inte att någon har ifrågasatt kompetensen när det gäller att dela ut Nobelpriset i litteratur.