Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

David Bowie influerade alla

En innovativ popvisionär är död. Ikonen David Bowie lämnar efter sig ett svåröverträffat popkulturellt arv. In i det sista stod han för musikalisk förnyelse.

Glamrock, pop, soul, krautrock, electronica. Det fanns knappt någon genre som David Bowie inte experimenterade med under sin nära fem decennier långa karriär. Så sent som i fredags, på sin 69:e födelsedag, släppte stjärnan det som skulle bli hans allra sista bidrag till musikhistorien - det redan hyllade albumet "Blackstar", fullt av experimentell jazzrock.

"Look up here, I'm in heaven", sjunger David Bowie på låten "Lazarus" från albumet som nu visar sig vara ett noggrant planerat avsked till fansen. I videon till låten syns stjärnan i en sjukhussäng och den avslutas med att han stiger in i en mörk garderob.

- Han skapar ett makalöstverk av hela sin gärning och sitt liv, med vetskapen av att han var väldigt sjuk. Gissningsvis med vetskapen om att det är det sista han gör. Det blir väldigt imponerande, och så oerhört David Bowie, med all bibehållen respekt för det tragiska, säger musikkritikern Andres Lokko.

Ständig förnyelse

David Bowies influens på modern popkultur är enorm. I hans universum pågick en ständig förnyelseprocess som influerade en hel popvärld såväl musikaliskt som visuellt: Från 60-talets prydlige poppojke, till 70-talets glamrockande och androgyne Ziggy Stardust, vidare till den sofistikerade Thin White Duke och den konstnärliga Berlineran.

Varken Madonna eller Lady Gaga hade varit det de är i dag utan David Bowie. Inte modet heller. Jean Paul Gaultier och Dries Van Noten är bara några av många designers som hämtat inspiration i Bowies stilar.

- Han betraktade musiken som teater där man ikläder sig olika roller. Det var han en mästare på, säger Susanne Ljung, programledare för "Stil" i P1 och tidigare musikjournalist.

Hans kanske mest minnesvärda förvandling är till den sexuellt ambivalente Ziggy Stardust. Ett djärvt drag att göra under det skäggiga 70-tal då rocken var som mest macho.

- Han gjorde ju popmusiken och popkulturen androgyn. Han gjorde den helt enkelt gay, utan att ens vara det. Den androgyne Ziggy Stardust som beter sig som att han är från en annan planet och blir en symbol för alla outsiders. Det är ett fantastiskt viktigt arv, säger Andres Lokko.

Musikalisk kameleont

Som den musikaliska kameleont Bowie var stannade han dock aldrig länge vid sina nya projekt. När omvärlden hakade på hade han för länge sedan gått vidare. Det han uppfann fick andra förvalta. Med "Let's dance" blev han kommersiellt framgångsrik, men han stannade inte heller där.

- Det finns ingen annan som är lika intressant. Han var motsatsen till det publikfriande, men han tyckte väl att det var spännande att utforska även den stilen, säger Susanne Ljung.

Per Sinding Larsen intervjuade nyligen svenske Johan Renck, som regisserat David Bowies senaste video. Han kunde vittna om en person som var "nyfiken, öppen, pigg, vital, allt!". Till exempel hittade han musikerna till nya albumet när de spelade på ett litet jazzcafé i New York.

- Folk sa, 'är det inte Bowie som sitter där?' Även bandet fick ju veta det här, men de blev ännu mer chockade när han hörde av sig och undrade om de ville vara med och spela in en platta, säger Per Sinding Larsen och fortsätter: - In i det sista skulle han göra något som han inte hade gjort förut.