Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Coronaboom för ljudboken

Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

ANNONS

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

ANNONS

– 83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

– Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

ANNONS

– Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

– Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

– Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

ANNONS

– Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

– Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

– Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Elin Swedenmark/TT

Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Fakta: Ljudboken

Bokförsäljningen ökade med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar under årets första åtta månader, enligt siffror från Svenska Förläggareföreningen.

Fysisk bokhandel har gått ner 17,2 procent räknat i kronor, medan digitala abonnemangstjänster har ökat med 32 procent och internetbokhandlar och bokklubbar har ökat med 32 procent.

Under coronapandemin har också lyssningsmönstren förändrats, enligt Storytels Åse Ericson. Förut var de populäraste lyssningsperioderna runt pendlingstiderna och den starkaste toppen runt klockan 21 och framåt. Under pandemin har läsningen under pendlingstiderna minskat och lunchen har blivit vanligare. På eftermiddagen lyssnar nu också fler. Men kvällen är fortfarande starkast, från klockan 21 och framåt.

Feelgoodlitteraturen har också blivit mer efterfrågad på Storytel nu och även barnbokslitteraturen står stark.

ANNONS