Den kinesiske konstnären Ai Weiwei och poeten Yang Lian är i Malmö för att presentera boken "Konst och människa", där de resonerar kring konst, politik och vad det innebär att vara människa.
Den kinesiske konstnären Ai Weiwei och poeten Yang Lian är i Malmö för att presentera boken "Konst och människa", där de resonerar kring konst, politik och vad det innebär att vara människa.

Ai Weiwei fortsätter att borra i smärtpunkten

I sin nya film "The rest" sätter Ai Weiwei återigen kniven i vår tids smärtpunkt, flyktingkrisen, och vrider om. För honom handlar det om att förstå, för att finna en lösning.

ANNONS
|

Här befinner han sig tillsammans med sin vän, poeten Yang Lian, för att lansera boken "Konst och människa", där de resonerar kring konst, politik och vad det innebär att vara människa.

Båda är exilkineser och lever i Berlin, men Ai Weiwei kommer att flytta därifrån, berättar han. Kanske till USA, eftersom han hellre vill bo i ett engelskspråkigt land.

- Att flytta är mitt normaltillstånd. Jag har aldrig haft ett hem sedan jag föddes.

ANNONS

Han har inte valt att lämna Kina, han var tvungen, understryker han. Att flytta tillbaka bedömer han inte som möjligt.

Illusion om Kina

Det skulle förutsätta yttrandefrihet och respekt för mänskliga rättigheter och han ser inga tecken på att Kina rör sig i den riktningen. Han kallar det en illusion, som väst har hållit sig med, att tro att Kina skulle liberaliseras med växande rikedom.

- Det finns en utveckling, men åt motsatt håll. Att flytta tillbaka skulle bli mycket svårt för en person som jag. Två av mina advokater är fortfarande i fängelse och många människor jag känner har antingen försvunnit eller fängslats. Det är mycket svåra tider.

Sedan flera år är flyktingkrisen det ämne han ständigt återkommer till i utställningar, installationer och filmer. Han har till exempel klätt pelare framför Berlins konserthus i 14000 flytvästar uppsamlade på Medelhavets stränder, han har återskapat de överfyllda gummibåtarna och skildrat ett myller av flyktingöden i den två och en halv timme långa dokumentärfilmen "The human flow".

- Genom att tolka och förstå situationen lär jag mig om vår mänskliga historia. Jag försöker förstå hur det så kallade väst, eller demokratiska samhällen, som alltid pratar om mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet, uppför sig i en sådan här situation. Det är väldigt, väldigt intressant att se på.

ANNONS

Inte medlidande

För honom handlar flyktingfrågan inte om medlidande utan om ansvar. Det grundläggande är att förstå hur världen kan vara så delad. Vissa föds med enorma möjligheter, medan andra, som i Jemen, inte ens föds till att bli slavar utan till att dö, som han uttrycker det.

- Om vi studerar orsakerna inser vi att alla har ett ansvar att ta emot flyktingar.

Ai Weiwei anser att västvärlden är en del av orsaken till den tragik som utspelar sig.

- Bara när den förståelsen har etablerats kan vi sätta oss ner och finna en lösning: Att se mänskligheten som en. Vi måste lösa det.

Hade inget val

Ai Weiweis och Yang Lians vänskap sträcker sig långt tillbaka i tiden. Båda kommer från konstnärsfamiljer och fick se en tidigare generation krossas under kulturrevolutionen, men de valde ändå konsten.

Egentligen hade de inget val, menar Ai Weiwei, för det var bara i konsten de kunde uppnå frihet från de regler som i övrigt genomsyrade det kinesiska samhället.

ANNONS

- Du blir befriad genom konsten, du känner att här finns en möjlighet. Det är som ett mörkt rum med ett tänt stearinljus. Vi dras till konsten som insekter dras till ljuset, säger Ai Weiwei.

Trots fyra decennier på skilda håll har de i dag en djup ömsesidig förståelse, betonar de.

- Den baseras på ifrågasättandet av oss själva. Konst handlar om att ifrågasätta det som varit förut, säger Yang Lian.

TT

Fakta: Ai Weiwei

Den kinesiske konceptkonstnären Ai Weiwei föddes 1957.

Att hans pappa, poeten Ai Qing, samma år hamnade i politisk onåd och dömdes till politisk omskolning genom arbete präglade hans barndom.

Ai Weiwei började på Pekings filmhögskola 1978 och var från 1979 med i en avantgardistisk konstnärsgrupp.

1981–93 var han verksam i New York, men återvände till Kina när fadern blev sjuk.

Efter jordbävningen i Sichuan 2008 kritiserade han de kinesiska myndigheterna, bland annat genom en utställning av 9000 ryggsäckar till minne av barnen som omkommit i bristfälligt konstruerade skolbyggnader. Han skrev också systemkritiska texter.

2011 blev han gripen och hölls fången i 81 dagar, vilket väckte omfattande internationella protester. Han fick inte tillbaka sitt pass förrän 2015, då han flyttade till Berlin.

Ai Weiwei fick sitt stora internationella genombrott 2010 med verket "Sunflower seeds" på Tate Modern i London, bestående av miljontals handmålade solrosfrön i porslin.

Migrationen har varit ett stort tema i hans konstnärskap. 2016 klädde han in fem pelare framför konserthuset i Berlin med 14000 flytvästar som använts av flyktingar och samlats upp på Lesbos.

2017 var det premiär för hans dokumentärfilm "Human flow" om människor på flykt. Hans nya film "The rest" har premiär i Köpenhamn den 21 mars.

ANNONS