Marie valde att satsa på fyrbenta vänner

Marie skaffade inga barn, däremot valpar och blev agilitymästare, hundpsykolog och författare. I dag fortsätter hon skriva böcker och ger råd till mattar och hussar som vill förstå mer om sina fyrbenta små varelser.

ANNONS
|

HP GRATTAR Marie Hansson, hundpsykolog, författare och bokförläggare som fyller 50 år den 16 december.

Egentligen skulle hon bli lärare men kapitulerade helt för hundar efter en praktikplats hos en psykolog som också specialiserat sig på hundars beteenden. Det var så intressant att Marie stannade kvar, gifte sig med sin lärare och gick olika utbildningar som så småningom ledde fram till kunskaper nog att kalla sig hundpsykolog.

– Hundar är egentligen inte så olika oss människor som man tror, menar hon.

Pedagogik och psykologi har hon alltid varit intresserad av. Eller hur man förmedlar information och vad som händer hos en person som får en specifik information.

ANNONS

– Relationer är jättespännande, även de mellan hund och människa.

Marie jobbar därför lika mycket med husse och matte som med hunden när det blir beteendeproblem.

– Orsakerna ligger oftast hos hundägaren.

På sina promenader utmed Prins Bertils stig möter hon ofta folk som stannar och vill prata hund. Hennes shelties lockar ofta till en kommentar eller fråga. Många har dessutom egna hundar och vill gärna ventilera sina åsikter med en expert.

Marie har självklart pli på sina shelties. Ger hon kommandot ”sitt”, sätter sig alla tre och rör sig inte ur fläcken förrän de får tillåtelse.

Tillsammans med sin dåvarande man kom livet att uteslutande handla om hundar. De höll föredrag och kurser, tog sig an problemhundar, drev hundskola och skrev böcker. Marie har skrivit ett tiotal, som alla handlar om hennes fyrbenta små vänner.

Det är allt från hur man med hjälp av sin hund hittar kantareller, hur man aktiverar vovven, beteendeproblem till böcker om agility. Marie tävlade i agility cirka 25 år och var även domare något år. Agility-utbildning skaffade hon sig i England. Och varm i kläderna startade hon så småningom en tidning, Agilitybladet, som dock lades ner för några år sedan.

Stolt konstaterar hon idag att hon var en av dem som fick upp sporten i Sverige. Agility var också en av orsakerna till att hon flyttade till Falkenberg. Där fanns nämligen Sveriges mest framgångsrika agilityklubb. Där fanns också hennes vänner och havet som hon längtat efter. Och hon var innerligt trött på inlandet, både Vagnhärad och Trosa där hon bott i halva sitt liv. I synnerhet vintrarna som för det mesta bestod av snö och halka.

ANNONS

– 2007 var ”uppbrottets år”, säger hon och skrattar.

Efter att både Marie och hennes tre shelties acklimatiserat sig i Falkenberg kom också tankarna på att hitta någon att dela vardagen med. Att söka på dansgolvet var inget för Marie, så det blev internet. Det kände hon till sedan tidigare, men den här gången var det annorlunda.

– Nu skulle jag verkligen hitta den bäste av bästa, säger hon och skrattar.

Det blev Martin. Redan vid första dejten på Skånskans konditori i Halmstad insåg hon att han var mannen hon sökt i hela sitt liv. Det enda kruxet var att han inte hade den minsta aning om hundar. Men det behövde hon inte oroa sig för alls.

– Nu älskar han dem och de honom.

Sedan drygt två månader bor de tillsammans, och är nu fullt upptagna med att renovera och inreda huset efter gemensam smak och behov.

– Livet är helt underbart. Jag fortsätter skriva böcker och lurar på att skriva en roman också.

Familj: Sambon Martin och hundarna Whoopi, Zoe och Fiona, shetland sheepdog med smeknamnet sheltie men även kallad dvärgcollie.

Agilitymeriter: Ställt upp i 23 SM, vunnit guld flera år i lag. Whoopie blev mästare 2003 med Marie som förare.

Läser: Gärna biografier och nutidsromaner, bland annat av Marion Keyes.

Inspireras av: Oprah Winfrey och Doctor Phil.

Födelsedagen: Åka skärmflyg, bada spa och dricka massor av champagne. ”Vet att jag får en resa till Sydafrika i present”.

ANNONS