Sett till besökssiffror är Historiska museet på Narvavägen i Stockholm en av fri entré-reformens stora vinnare. Sedan februari 2016 då det åter blev gratis att besöka utställningar om vikingar, guldskatter och annan svensk historia har museet sammanlagt fått drygt 200000 fler besökare jämfört med motsvarande period tidigare.
Men det som museichefen Katherine Hauptman främst vänder sig mot när fri entré-reformen, på initiativ av M och KD, nu tas bort för andra gången är bristen på långsiktighet.
- Vi känner ju till förutsättningarna för att arbeta i en statlig myndighet, vi har egentligen inga synpunkter på det. Men det är väldigt olyckligt att man behöver förhålla sig till nya instruktioner för varje mandatperiod. Vi skulle önska oss en bred politisk överenskommelse så att man inte behöver göra den här typen av 180-gradersvändningar med bara några års mellanrum. Det kräver en hel del att ställa om, säger hon till TT.
En omställning kostar pengar och det är inte bara det tryckta informationsmaterialet som måste ändras.
- Man måste också ha en helt annan typ av värdskap i museet beroende på om man ska koncentrera sig på att ta betalt eller inte. Det är ganska många sådana saker som andra möjligen inte tänker på men som innebär att arbetet ser olika ut.
"Homeopatiska doser"
Även för Moderna Museet har reformen varit bra för besökssiffrorna och Daniel Birnbaum, museichef fram till årsskiftet, har svårt att förstå varför fri entré har blivit föremål för en partipolitisk strid. Han beskriver de borttagna entréavgifterna som "små homeopatiska doser som tillgängliggör ofattbara värden".
- Det är ju lite fånigt att det i Sverige har blivit en höger-vänsterfråga, det är obegripligt. Om man går till National Gallery i Washington behöver man inte betala, och med de stora museerna i London är det samma sak. Det är ingen brittisk högerpolitiker som tycker det är fel att man erbjuder hela kulturarvet utan entréavgift säger Daniel Birnbaum.
Enligt det förslag som arbetades fram i kulturutskottet efter att M och KD fått igenom sina budgetramar i riksdagen ska entréavgifterna nu återinföras för 19-åringar och uppåt på de statliga museerna under våren.
"En ganska lång period"
Lotta Finstorp, Moderaternas talesperson i kulturpolitiska frågor, framhåller att de statliga museerna inte hade något anslag till fri entré under Alliansregeringen 2007 till 2016.
- Det var en granska lång period.
- Och när det har varit tillfälliga utställningar har man ju tagit entré, rent tekniskt borde det finnas lösningar.
TT: I pengar omfattar denna reform 80 miljoner per år. Varför är det så viktigt för er att stryka den?
- Den är orättvis. Det är bara fyra museer utanför Stockholms län som har entré. Dessutom tillskjuter vi 5 miljarder till landsting, kommuner och regioner och då är det klart att vi måste vända på varje krona. Då är det inte försvarbart att subventionera vuxnas entréer till statliga museer.
Fakta: Fri entré-reformen
Fri entré på de statliga museerna infördes för första gången av S-regeringen under 2004 och 2005. Reformen avskaffades av Alliansregeringen 2007 men återinfördes sedan av S och MP 2016.
Nu avskaffas reformen igen. Centern lade ner sina röster i kulturutskottet men är ändå, liksom M, KD emot fri entré på de statliga museerna.
- Fri entré för vuxna i storstäderna, det är en prioritering som vi absolut inte vill ha, man prioriterar stortstadskultur framför landsbygden, säger Per Lodenius (C).
Liberalerna hade i stället velat lägga fri entré-reformens pengar i en särskild fond där de museer från hela landet som är intresserade av gratis inträde kan söka pengar.
- Man kan se vårt förslag som en kompromiss. Vi vill göra om systemet så att fler kan ha fri entré. Jag tycker också att det är viktigt att museer som har ett nationellt uppdrag har fri entré. En sådan här fråga borde man ha en långsiktig strategi kring, säger Christer Nylander (L).