Fredrik Lindströms dialektbok lär låta tala om sig

Halländska innehåller ett spetsigt u-ljud, som har sitt centrum i Oslo, enligt Fredrik Lindström – mannen bakom ”100 svenska dialekter”. Det är ett bamse- verk med ljud om hur vi pratar i riket, och vi lär få många underhållande exempel när Fredrik besöker ”En kväll för boken” den 14 november.

ANNONS
LocationHalmstad||

Ja, det finns många dialekter och kärt barn har nästan lika många namn. Man kan presentera Fredrik Lindström som författare och språkvetare, men även som underhållare, busringare (men det var länge sedan) och domare i Sveriges populäraste tv-program ”På spåret”.

– Det sistnämnda är högaktuellt. Vi börjar spela in på måndag och håller på i fem veckor, ända till den 6 december när den första deltävlingen sänds, säger Fredrik när vi talas vid på telefon.

Jag har väntat in i det längsta på att intervjua honom, i hopp om att få boken. Men ”100 svenska dialekter” är försenad.

Det är frustrerande att prata om en bok som jag inte har läst.

ANNONS

– Ja, vi är också lite besvikna på att det tagit så lång tid, men ljudmodulsböcker trycks i Kina och transporteras till Sverige med båt.

”Med båt från Kina”. Det låter nästan som en bok eller schlager från början av 1900-talet. ”Följ med mig Stina...”.

– Ja, båt är förhoppningsvis lite miljövänligare än flyg, säger Fredrik och försäkrar att boken ska finnas på plats vid ”En kväll för boken”.

Hur fungerar en ljudmodul?

– Det är svårt att förklara, men du kan trycka på ett visst nummer om du vill höra en speciell dialekt.

Ljudmodulen är anledningen till att boken blev av.

– Jag har varit tillfrågad att skriva om ämnet flera gånger tidigare, men tackat nej; det skulle lätt bli för torrt och vetenskapligt. Men med hjälp av ljudet blir det bra, dialekter ska förstås höras.

– Men det har varit ett jättejobb, det är nog fem år sedan jag hade det första mötet om boken.

Ja, jag förstår att det tar tid att kartlägga hundra olika sätt att prata. Har du några favoriter?

– Ja, flera. Jag är svag för den svenska som talas i Finland, för att inte tala om Estland. Att höra dem prata där är som att resa tillbaka i tiden.

ANNONS

Kan du nämna några topplaceringar inom Sveriges gränser?

– Dialekten som talas mellan Oskarshamn och Västervik i östra Småland är rolig och underhållande, och det är sexigt när en kvinna talar gotländska.

Kan du inte säga något snällt om halländska?

– Jo, den är profilerad och spännande, men man får skilja mellan norra och södra delen av landskapet. Ni i Halmstadstrakten har mer gemensamt med norra Skåne.

– I halländskan finns bland annat ett spetsigt u-ljud i ord som bussen och gullet. Det spetsiga u-et finns generellt västerut och har sitt centrum i Oslo – men vi vet inte hur det har vandrat ända ner till norra Skåne. En annan, mer välbekant sak, är att hallänningar tappar det skorrande ärret i ord som gurka och skjorta, säger Fredrik – med ett mer eller mindre perfekt uttal.

Vilken känd Halmstadbo är mest dialektal?

– Öh... det får nog bli Peter Wahlbeck, men även Ika Nord har en karaktäristisk halländska. Per Gessle är inte lika särpräglad.

Det säger Fredrik som kan tala vackert – nästan poetiskt – om innehållet i boken.

– Det är är så mycket som möts i dialekter, och det är ett bra samtalsämne. Vi svenskar kan alltid prata om vädret men även om dialekter. När vi träffar en ny person som talar på ett visst sätt säger det mycket om personen, hens bakgrund och historia. Vi kan placera hen i rätt del av riket, sättet att tala ger information och vi är nyfikna.

ANNONS

För så där 50–60 år sedan försökte väl folk slipa bort sina bygdemål för att i stället prata rikssvenska?

– Så var det. Artister eller nyhetsuppläsare pratade inte dialekt, och tappade därmed en del av sin historia. Men i början av 1980-talet vände konjunkturen och vi fick uppleva hur nyhetsuppläsaren Mats Weiland pratade en vårdad skånska i teve. Det var en milstolpe.

Man får säga att även Fredrik Lindström har gjort mycket för dialekternas renässans. 2006 och 2012 stod han bakom serien ”Svenska dialektmysterier” i SVT, och nu – när Kinabåten väl kommit fram – är det dags för ”100 svenska dialekter”.

– Det är det första standardverket om alla våra dialekter, så där fanns en lucka att fylla. Däremot finns det massor av människor runt om i landet som är experter på just sin dialekt, så jag förväntar mig mycket kritik och många synpunkter, säger Fredrik Lindström – utan att låta särskilt bekymrad.

Fakta: Fredrik Lindström

Ålder: 56 år.

Familj: Tre döttrar, två bor fortfarande hemma.

Bor: Stockholm.

Bibliografi (i urval):

• Världens dåligaste språk (2000).

• Vad gör alla superokända människor hela dagarna? (2001).

• Jag är en sån som bara vill ligga med dig, (2005).

• Svitjods undergång och Sveriges födelse (tillsammans med brodern Henrik Lindström) (2006). Utsågs till Årets bok om svensk historia.

• Evolutionen och jag kommer inte överens (2010).

• När börjar det riktiga livet? (2011).

• Ljust & fräscht-boken: jakten på det perfekta boendet (tillsammans med Henrik Schyffert) (2011).

Aktuell: Som en av författarna vid En kväll för boken på Halmstads teater 14 november. Övriga medverkande är Gunnar Bolin, Christoffer Carlsson, Monika Fagerholm och David Lagercrantz.

ANNONS