"Klimatförändringarna utgör en viktig del i projektet"

Det finns en klimatdimension i forskningsprojektet, skriver Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram, i en replik. Den politiske redaktören svarar.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det är glädjande att Mattias Karlsson i sin kolumn (HP 14/3) uppmärksammar att SNS startar ett forskningsprojekt om skatter. Han efterlyser en klimatdimension i projektet, och en sådan finns också.

Klimatförändringarna utgör en viktig del i projektet. En rapport kommer att analysera den svenska energi- och miljöbeskattningen och hur denna ska motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Forskarna kommer då också att beskriva konsekvenserna av dagens utformning av energi- och miljöpolitiken på skatteområdet.

Miljöbeskattningen ingår även som en viktig del i ytterligare tre av rapporterna inom SNS skatteprojekt.

Vi vill också uppmärksamma att SNS i januari nästa år släpper rapporten ”Svensk politik för globalt klimat”. Detta är ett separat forskningsprojekt vid SNS som har en bredare ingång till klimatfrågan. Rapporten skrivs av nio forskare inom klimatområdet med olika bakgrund och delvis också skiftande ståndpunkter i den klimatpolitiska debatten.

ANNONS

Mikael Witterblad

chef för SNS forskningsprogram

Svar:

När jag skrev min kolumn om forskningsprojektet om skatter utgick jag från hur det beskrevs på SNS:s hemsida. Där fanns inget specifikt om hur ett framtida skattesystem kan användas för att minska människans påverkan på klimatet.

Därför välkomnar jag att SNS i sitt forskningsprojekt kommer att undersöka den svenska energi- och miljöbeskattningen. Men detta är ändå inte tillräckligt för att möta framtidens utmaningar.

Ett skattesystems legitimitet handlar mycket om vad man får för de gemensamma resurserna, i Sverige då framför allt av välfärd. Men skatterna borde också användas mer kraftfullt som ett instrument att styra människors och företags beteende så att de blir allt mer klimatvänliga, till exempel genom ett mer hållbart användande av resurser.

Slutsatsen måste helt enkelt vara att ett framtida skattesystem, förutom att vara effektivt och ha en omfördelande funktion, också måste vara klimatneutralt. Därför bör SNS redan nu tänka om och föra in klimatfrågan på en central position i sitt forskningsprojekt. Om tre år när projektet ska vara avslutat kan det vara för sent.

Mattias Karlsson

politisk redaktör

LÄS MER:Mattias Karlsson: Skatterna måste bli klimatneutrala

ANNONS