Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Intervju med Peter Hultqvist

Transkribering av intervju med Peter Hultqvist, socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson. Intervju gjord på telefon söndagen den 7 juli 2013.

Har ÖB:s öppenhetet och rättframhet överraskat dig?

- Nej, egentligen inte. Jag uppskattar människor som faktiskt försöker bidra till en diskussion och säga som det är än att man går runt och tiger med saker. Tigande och skönmålningen i kombination leder egentligen till att problem inte blir lösta. Och det viktiga är att vi löser våra problem. Vi har på försvars- och säkerhetspolitikens område en rejäl hemläxa att göra, enligt min mening.

Hur tror du att alla de här uppgifterna som har sipprat fram om de brister som finns i den svenska försvarsförmågan har påverkat omvärldens syn på just den svenska försvarsförmågan?

- Det är ju så att när man bedömer försvarsförmåga i andra länder, så bedömer man det nog den efter en både djupare och mer komplex kunskap om de svenska förhållandena än vad debatten i media och tidningarna ger. Men det är ju klart att debatt påverkar alltid, och det ger en bild av sakernas tillstånd och när jag har pratat med människor från andra länder så har många varit förvånade och ställt sig frågan vad vi håller på med i Sverige och vad det här egentligen ska leda till. Så nog har det gett eko, det har det.

- Men jag tror också att man har djupare kunskap om situationen än vad som kommer fram i medierna. Därmed inte sagt att jag tycker att den svenska situationen är okej, det vill jag understryka. För vi har många hemläxor vi måste göra. Det gäller dels den grundläggande personalförsörjningen där 20% av soldaterna hoppar av idag, och det är oerhört viktigt att åtgärda detta. Vi har har oerhört svårt att rekrytera till tidsvis anställda soldater. Det här är inte bra för det nya personalförsörjningssystemet.

- Sen har vi oerhörda utmaningar inom materielsidan, där man inte finansierar Jas-projektet fullt utan det finns ett glapp på 5,5 miljarder de första tio åren. Jag vet att det är så att vi har oerhört stora förnyelsebehov som är direkt kopplade till att upprätta militär förmåga långsiktigt. Jag anser att materialfrågorna är en mycket stor bit av vad vi har framför oss vad gäller utmaningar.

Enligt uppgifter så finns det ett materielberg på 30 miljarder som måste täckas?

- Ja, det är en uppgift som är väl känd. Sedan är kanske det mest intressanta frågan att ställa är vad de där 30 miljarderna består av. Då vill jag ju markera att vi erbjöd ju en uppgörelse till regeringen där vi skulle dra ner 300 miljoner per år från internationella insatser och försöka få fram 3 miljarder på tio år. Det skulle i alla fall underlätta en del i den här problematiken. Så vi erbjöd dem en uppgörelse som de av någon anledning bestämde sig för att avvisa.

Klarar Sverige av att bibehålla nuvarande incidentberedskap med ett mindre antal Jas-E, samtidigt som det finns en ökad osäkerhet från Ryssland. Hur fungerar den ekvationen?

- För det första så är det ju så att de nya Jas-planen inte kommer finnas på ett bra tag än, och i alla fall under en övergångsperiod så kommer det finnas ett större antal plan. Uppgraderingen av Jas var ett nödvändigt beslut.

- Jag tror också att det vi behöver söka en samordnad lösning ur ett nordiskt perspektiv och se om vi utveckla de flygövningar som vi idag driver i exempelvis Nordkalotten med Norge, Sverige och Finland, till att även omfatta gemensam incidentberedskap. Jag tror att vi mer och mer måste tänka i gemensamma termer framöver. Dels Sverige-Finland, dels Sverige-Finland-Norden. Vi har mycket vi kan göra där för att stärka våra militära förmågor gemensamt.

- Vad gäller Jas-E är det också viktigt att titta på hur det framtida luftförsvaret ska se ut, för det måste ju också kompletteras med luftförsvarsmöjligheter och luftvärnssystem. Överhuvudtaget tror jag att steg 2 i försvarsberedningen måste titta på detta, som börjar i höst.

Apropå just ett ökat samarbete i Norden kring incidentberedskapen med flygvapnen. Hur ser du utsikterna för att ha ökat samarbete med Norge och Danmark som ju är Nato-länder?

- Jag tror vi kan göra oerhört mycket. Vi kan utveckla både övnings- och utbildningsverksamheten i alla tre vapenslagen. Jag är väldigt positivt till materielsamarbete, även på utvecklingssidan. Vi är också beredda att titta på gemensam försvarsplanering.

- Vi är beredda att, oavsett om man är med i Nato eller inte, att i det nordiska konceptet gå så långt vi kan. Den yttersta gränsen för Nato-samarbete är ju deltagande i kollektivt självförsvar. Vi är beredda att i det nordiska perspektivet gå djupt. Jag tror att det är rätt för vi måste ta ansvar för den geografi som vi har här.

Det finns de som säger att socialdemokraternas ja till svensk samövning med Nato Response Force skulle kunna tolkas som ett närmande från S till Nato i medlemsfrågan. Hur ser du på den tolkningen?

- Nej, nej. Vi ska ha samma position som Finland. Finland är militärt alliansfritt, och Sverige är militärt alliansfritt. Det som nu sker är att vi är beredda att gå in i ett övningssamarbete på samma nivå som Finland, och det har ingenting med medlemskap att göra.

- Dessutom har det att göra med att vi på det här sättet får tillgång till avancerade och komplexa övningar som ger oss möjligheter som vi inte hade haft tillgång till annars. De som håller på att spekulera i sådana där bitar, de spekulerar och de önsketänker.

Så du säger nej till kristdemokraternas krav på en förutsättningslös Nato-utredning?

- Ja, det har jag ägnat mycket tid åt det senaste året att säga nej till, den typen av utredningar. Centern drev ju det också. Det finns ingen mening att utreda det. Däremot är vi oerhört intresserade att titta på hur vi utvecklar konkreta samarbeten i Norden som dels leder till ekonomiska effektiviseringar och som även förstärker vår militära förmåga.

Finns det någon situation där du ser att ett svenskt medlemskap i Nato skulle kunna bli aktuellt?

- Det där blir lätt spekulationer. Jag kan bara konstatera att våran linje när det gäller Nato-medlemskap har varit klar under många decennier och den har inte ändrats. Vår linje är militär alliansfrihet utifrån den plattform för samarbete som vi haft. Sen deltar vi i olika typer av internationella operationer även under Natos ledarskap men krävs det ett FN-mandat.

Är den här debatten kring ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap eller nödvändigheten eller behovet av den, är den debatten överflödig, tycker du?

- Jag tycker det finns ett stort, grundläggande fel. Det blir ett ja eller ett nej till Nato. Det vi måste ägna kraften åt istället är att göra vår egen hemläxa. Vi ska ha ordning på personalförsörjningen. Vi ska ha ordning på materielförsörjningen. Vilken militära förmågor ska vi prioritera? Hur ska vi bibehålla den folkliga förankringen för Försvarsmakten? Hur ska vi klara ett territorialförsvar? Det finns många sådana här utmaningar där vi borde lägga ner en oerhörd kraft att försöka lösa våra problem som är uppenbara för alla som är intresserade av dessa frågor. Men hos vissa borgerliga krafter vill man bara fixera vid en ytlig debatt om ja eller nej till Nato.

- Det ska bli väldigt intressant att vi mäktar med det här tillsammans i försvarsberedningen, för det är det här vi måste ägna kraft åt. En annan bit vi måste ta oss an är cyberfrågorna. Nu har vi sagt här i den första delen att vi måste titta på cyberförmågan inom Sverige, men där måste vi också fördjupa en del. Vi har väldigt mycket att titta på i Sverige och i Norden istället för att fly undan i ett ja eller nej till Nato.

Om vi pratar lite försvarsberedning. Jag har nåtts av uppgifter som säger att den här formuleringen om att det finns ett ökat osäkert läge i Ryssland var en formulering som drevs fram av er i socialdemokratin. Har du någon kommentar på det?

- Vi drev fram många formuleringar i försvarsberedningens arbete, men vilka specifikt tänker jag inte gå in på. Men om vi säger som såhär: jag är nöjd med att konstatera att rysk förmågeutveckling sker, att Ryssland är en makt med supermaktsambitioner, att det påverkar den svenska säkerhetsmiljön och att det finns en större osäkerhet idag. Det är en lång rad av den här typen av formuleringar som jag tycker att är bra att de har kommit med.

- Jag tycker också att det är väldigt bra att det har kommit med att Försvarsmaktens främsta uppgift är att försvara Sverige. Det ska ses som en förändring tycker jag, i förhållande till av den typen av prat om försvar av Sverige som börjar i utlandet i olika typer av internationella missioner.

Jag har läst din skriftliga fråga till försvarsministern, där du ber om objektsramar för olika materialprojekt och där försvarsministern säger nej och menar att hon kommer lämna löpande information till riksdagen. Kommer du om du i eventuell framtid blir försvarsminister, kommer du att införa objektsramar?

- Jag vill inte spekulera överhuvudtaget i ministerfrågor. Vem som blir minister i olika frågor bestäms av en framtida statsminister som jag hoppas heter Stefan Löfven.

- Vad gäller objektsamar så är det ju vår politik. Jag tycker att det är fel att det avskaffades en gång i tiden. Vi måste ha så att man kan följa hur olika saker genomförs. USA och Norge är ju exempel på länder där man har objektsramar. Det är viktigt att ha en parlamentarisk insyn. Det får inte heller vara så att regeringen bara presenterar det som man tycker passar.

Inför valet 2014, tror du att försvarsfrågorna kommer bli en valfråga, och bör de överhuvudtaget bli en valfråga?

- Jag tror att det är jobb och utbildning som kommer stå i centrum, och det tycker jag är riktigt. Sen så tycker jag det är viktigt att vi sköter försvarspolitiken på ett bra sätt i vårt parti så att vi har en trovärdighet i de här frågorna. Trovärdighet i den här typen av fundementala uppgifter för Sverige är väldigt viktigt. Och därför så försöker vi utifrån de omständigheter som finns driva en realistisk linje. Sen hoppas jag att naturligtvis att vi i försvarsberedningen kommer ha en bred uppslutning som gör att den som sitter i regeringen i framtiden kan bidra till en långsiktig stabilitet i de här frågorna. Breda lösningar är viktigt.

Peter Hultqvist, stort tack för din lediga söndagstid.

- Jadå. Tack själv.

Csaba Bene Perlenberg, tf politisk redaktör Hallandsposten