Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Luggslitet varumärke lockade Arlas Sverige-vd Patrik Hansson

Det var utmaningen i att försöka återvinna konsumenternas svunna kärlek som lockade Halmstadsonen Patrik Hansson att för drygt fyra år sedan tacka ja till jobbet som Arlas Sverige-vd.

Egentligen trivdes Patrik Hansson och hans familj utmärkt i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur där han var ansvarig för att bygga upp ett regionkontor åt Arla. De hade lämnat huset i Frösakull två år tidigare för ett familjeäventyr i Sydostasien och tänkte stanna minst lika länge till. Men när vd-jobbet hemma i Sverige blev ledigt fick planerna ändras.

– Då, 2015–2016, var varumärket Arla i en svacka i Sverige efter kritik om att företaget inte tog hand om sina bönder på bästa sätt. En av de saker som lockade mig med vd-jobbet var att försöka få konsumenterna att hitta tillbaka till den kärlek som de tidigare har känt till Arla, säger Patrik.

Tänkte bli akademiker

Vägen till det nuvarande toppjobbet har gått via ett första arbete efter studierna som ekonom, följt av jobb som marknadsförare, försäljare och andra vd-jobb. Men när Patrik på 1980-talet gick natur på Sannarpsgymnasiet, och sedan utbildade sig till civilingenjör i teknisk fysik på Chalmers i Göteborg och tog en magisterexamen i ekonomi på Handels i samma stad, var det inte främst affärsman han trodde att han skulle bli.

– Från början tänkte jag nog att jag skulle fortsätta med fysiken och göra en akademisk karriär. Sedan kom jag på att jag ville komplettera ingenjörskunskaperna med ekonomi. När jag väl började jobba var det slumpen som styrde att det enbart blev som ekonom och inget alls som ingenjör.

Bodde i Genève

Innan Patrik började på Arla bodde han och hans fru Åsa under flera år i Genève. Där jobbade Patrik på det amerikanska multinationella dagligvaruföretaget Procter & Gambles Europakontor medan Åsa arbetade för ett FN-organ. Men när barnen skulle börja skolan kände de att det var dags att flytta hem till Sverige igen. Och då var det inte Stockholm, där de hade bott innan flytten till Schweiz, utan Halmstad och Frösakull som lockade.

– Det kändes som ett perfekt ställe för oss. Vi ville bo nära mina föräldrar och min syster som också bor här, och vi ville att barnen skulle växa upp i en mindre stad, säger Patrik.

Väl hemma i Sverige jobbade han som vd för ett svenskt företag som sålde hud- och hårprodukter innan han 2011 började arbeta för Arla som ansvarig för ost, smör och fruktdrycker i Sverige.

Tog med familjen till Kuala Lumpur

Trots att planen var att stanna på svensk mark och låta barnen växa upp i Halmstad kunde familjen inte säga nej till äventyret när möjligheten dök upp för Patrik att ta över som ansvarig för Arlas verksamhet i Sydostasien. Uppgiften var att från ingenting bygga upp ett regionalt kontor som skulle samordna exporten av Arlas produkter, främst ost, smör och mjölkpulver, från Europa till länderna i Sydostasien.

När flyttlasset efter två år gick hem till Sverige igen blev slutdestinationen denna gång inte Halmstad utan Stockholm, en nödvändighet för vd-jobbet, men huset i Frösakull finns kvar i familjens ägo och de tillbringar så mycket tid som möjligt där.

Bild: Jari Välitalo
Bild: Jari Välitalo

– Vi känner oss som hallänningar och ser det som en tidsfråga tills vi kommer tillbaka till Halmstad permanent, konstaterar Patrik som gärna talar sig varm om Halland i allmänhet och som jordbruks- och Arlalän i synnerhet.

– De halländska mjölkböndernas gårdar är bland de mest produktiva vi har i Sverige och faktiskt i hela Europa. Det beror både på att det finns bra förutsättningar här i Halland men också på att de halländska bönderna är skickliga hantverkare. Vi ska verkligen vara extremt stolta över dem.

Älskar att Arla är ett kooperativ

Egentligen skulle Patrik lika gärna ha kunnat vara vd för ett företag inom någon annan bransch, han har själv ingen lantbrukarbakgrund, men han tycker ändå att Arla är speciellt.

– Jag älskar att Arla är ett kooperativ som är ägt av bönderna själva utifrån principen en bonde, en röst. På grund av det är företaget väldigt jordnära och det finns en demokrati och en närhet till ägarna som saknas i vanliga börsnoterade företag.

Men hur kommer det sig då att bönderna anser att Arla betalar dem för dåligt? Om de själva äger företaget och bestämmer både vinstuttag och pris?

– Det bönderna egentligen säger när de säger att de vill ha mer betalt är att de tycker att Arla borde tjäna mer pengar. Det vill säga att mjölkpriset ut till konsumenterna borde vara högre alternativt subventionerat av staten, förklarar Patrik.

Kritiken kan också, enligt honom, handla om att de svenska bönderna tycker att de ska få mer betalt av Arla än vad bönderna i andra länder får. Detta på grund av att svenskarna anser att de har högre omkostnader. Problemet är att bönderna i de andra länderna tycker att det är de som ska få mer betalt.

– De svenska bönderna har rätt i att det finns saker som driver upp kostnaderna i Sverige, som den omfattande byråkratin och strängare djurskyddslagar, men samtidigt är växtligheten ofta bättre och markpriset generellt billigare än i många andra länder. Eftersom det finns för- och nackdelar i alla länder har medlemsbönderna själva bestämt att alla Arlabönder, oavsett land, ska få lika mycket betalt av Arla för sin mjölk, säger Patrik.

Storm kring djurvälfärd

Det är dock inte bara kring böndernas ersättning som det har blåst kring Arla på senare år. När SVT:s Uppdrag granskning för drygt ett år sedan avslöjade vidriga djurförhållanden på en av Arlas mjölkgårdar ven det ganska ordentligt om varumärket igen.

Vi har nu satt en nollvision inom djuromsorgen. Inga kor ska må dåligt på Arlas gårdar.

– Att det ser ut så på någon Arlagård är självklart inte acceptabelt. 98 procent av våra bönder gör ett fantastiskt jobb men bland 2 400 gårdar finns det alltid någon som har problem. Där måste våra kontrollsystem bli bättre på att fånga upp och stötta. Det är därför som vi nu har satt en nollvision inom djuromsorgen. Inga kor ska må dåligt på Arlas gårdar.

Är det ett problem att det verkar finnas ett glapp mellan hur svenskar i allmänhet tycker att korna ska ha det och hur de har det i verkligheten?

– Jag tror att många svenska konsumenter inte vet hur det ser ut på ett modernt lantbruk. Bilden är att det ska se ut som på Astrid Lindgrens tid men vi som jobbar inom branschen vet att korna har det bättre nu än då. Jag tror att fler konsumenter skulle behöva komma ut och se hur det ser ut i ett modernt kostall och att vi inom branschen behöver bli mer transparenta och ge en mer verklig bild så att inte land och stad glider ifrån varandra ännu mer.

Tror på både mejeri och växtbaserat

Trots problemen som har varit ser Patrik ljust på framtiden.

– Jag hoppas att du i dag ser färre bönder som är kritiska till Arla än för fem år sedan. Jag är också jättestolt över hur vår organisation har klarat coronakrisen och hur man på väldigt kort tid lyckades ställa om när efterfrågan på restaurang- och storköksprodukter kraftigt minskade samtidigt som efterfrågan på konsumentprodukter ökade, säger han och fortsätter:

– Mjölkråvaran kommer fortsatt att vara Arlas huvudspår men vi kommer även ge oss in på alternativa produkter. I framtiden tror jag att det kommer vara självklart att det i de flesta kylskåp finns både mejeri och växtbaserat.

Patrik Hansson. Bild: Jari Välitalo
Patrik Hansson. Bild: Jari Välitalo

Patrik Hansson

Ålder: 53 år.

Bor: Lägenhet i Vasastan i Stockholm och hus i Frösakull i Halmstad.

Familj: Hustrun Åsa 52 år, barnen Vincent 21 år, Heloise 20 år, Walter 14 år, golden retrievern Ronja 12,5 år och berner sennen Vera, 1 år.

Gör: Vd Arla Sverige sedan hösten 2016.

Intressen: Spelar golf, åker skidor både utför och på längden, vandrar, cyklar, springer och tränar på gym (inte nu under pandemin).

Främsta likheten mellan Halmstad och Malaysias huvudstad Kuala Lumpur (där Patrik med familj bodde i två år innan han blev VD för Arla Sverige): ”Två väldigt olika städer men båda två är turiststäder, Kuala Lumpur året om och Halmstad på sommaren. Båda har också en fantastisk natur, väldigt olika men lika fantastiska miljöer.”

Fler lokala näringslivsnyheter hittar du här

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här