Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Avhopp inför satsning på nya robotar. Utanför tegelbyggnaden intill motionsslingan på Galgberget har Lv 6 ställt upp attrapper av luftvärnets robot 70, som nu ska ersättas. Inne i huset sitter den utvecklingsavdelning som har hand om införandet av en ny robot, men där de flesta nu slutar och börjar jobba för försvarsindustrin.

Flera hoppar av när Lv 6 storsatsar

Just när Lv 6 ska få robotar för en miljard säger merparten upp sig av dem som skulle hålla i införandet av det nya vapensystemet. – Det här blir kännbart, säger Per Carlsson på Officersförbundet.

– Bättre julklapp än det här kunde inte personalen få, kommenterade Lv 6-chefen Stefan Jönsson när HP i slutet av förra året berättade att regeringen hade sagt ja till inköp av nya luftvärnsrobotar för en miljard kronor.

Kruxet för Luftvärnsregementet i Halmstad är dock att huvuddelen av personalen på den utvecklingsavdelning som skulle ansvara för hur man ska använda de nya robotarna och utbilda personalen har sagt upp sig.

Läget är extra känsligt med tanke på att man samtidigt ska modernisera radar- och eldledningssystem, samt byta ut gamla radioapparater och gamla televäxlar.

Alltsammans sådant som de här personerna var specialister på.

– De som ska fylla luckorna efter dem som jobbat här med den här typen av frågor i tio år saknar erfarenhet och kompetens. Så visst blir det ett rejält avbräck, säger löjtnant Per Carlsson, lokal ordförande i Officersförbundet, när HP kontaktar honom.

Av utvecklingsavdelningens åtta medarbetare är det nu sex, inklusive chefen, som slutar för jobb inom försvarsindustrin.

– Tidigare har det varit en eller två officerare om året som gått från Lv 6 till industrin, men att regementet mister så många på en gång har jag aldrig varit med om. Det enda liknande jag hört talas om var på Helikopterflottiljen i Linköping, säger Per Carlsson och fortsätter:

– De som ska ersätta avhopparna tas från våra insatsbataljoner – vilket är smärtsamt för bataljonscheferna, eftersom de redan har vakanser.

Vad som är orsaken till att så många slutar samtidigt finns det olika teorier om.

Vissa tror att de som har sagt upp sig har tröttnat på alla omorganisationer och att det finns en brist på framtidstro inom försvaret.

Andra lyfter fram att löneläget är betydligt högre inom den privata sektorn.

Och en del hävdar att den här avdelningen har fått leva sitt eget liv uppe på kullen intill Galgberget i så många år att medarbetarna inte klarade av när det ställdes krav på att de skulle anpassa sig till andra förändringar på regementet.

– Oavsett vad som ligger bakom är det ju alltid fritt fram för människor att säga upp sig och välja ett annat jobb, kommenterar Per Carlsson och tillägger:

– Men det visar tydligt att Försvarsmakten har en del kvar att jobba med när det gäller attraktionskraften och förmågan att behålla duktiga officerare.