Avhopp inför satsning på nya robotar. Utanför tegelbyggnaden intill motionsslingan på Galgberget har Lv 6 ställt upp attrapper av luftvärnets robot 70, som nu ska ersättas. Inne i huset sitter den utvecklingsavdelning som har hand om införandet av en ny robot, men där de flesta nu slutar och börjar jobba för försvarsindustrin.
Avhopp inför satsning på nya robotar. Utanför tegelbyggnaden intill motionsslingan på Galgberget har Lv 6 ställt upp attrapper av luftvärnets robot 70, som nu ska ersättas. Inne i huset sitter den utvecklingsavdelning som har hand om införandet av en ny robot, men där de flesta nu slutar och börjar jobba för försvarsindustrin.

Flera hoppar av när Lv 6 storsatsar

Just när Lv 6 ska få robotar för en miljard säger merparten upp sig av dem som skulle hålla i införandet av det nya vapensystemet. – Det här blir kännbart, säger Per Carlsson på Officersförbundet.

ANNONS
|

– Bättre julklapp än det här kunde inte personalen få, kommenterade Lv 6-chefen Stefan Jönsson när HP i slutet av förra året berättade att regeringen hade sagt ja till inköp av nya luftvärnsrobotar för en miljard kronor.

Kruxet för Luftvärnsregementet i Halmstad är dock att huvuddelen av personalen på den utvecklingsavdelning som skulle ansvara för hur man ska använda de nya robotarna och utbilda personalen har sagt upp sig.

Läget är extra känsligt med tanke på att man samtidigt ska modernisera radar- och eldledningssystem, samt byta ut gamla radioapparater och gamla televäxlar.

ANNONS

Alltsammans sådant som de här personerna var specialister på.

– De som ska fylla luckorna efter dem som jobbat här med den här typen av frågor i tio år saknar erfarenhet och kompetens. Så visst blir det ett rejält avbräck, säger löjtnant Per Carlsson, lokal ordförande i Officersförbundet, när HP kontaktar honom.

Av utvecklingsavdelningens åtta medarbetare är det nu sex, inklusive chefen, som slutar för jobb inom försvarsindustrin.

– Tidigare har det varit en eller två officerare om året som gått från Lv 6 till industrin, men att regementet mister så många på en gång har jag aldrig varit med om. Det enda liknande jag hört talas om var på Helikopterflottiljen i Linköping, säger Per Carlsson och fortsätter:

– De som ska ersätta avhopparna tas från våra insatsbataljoner – vilket är smärtsamt för bataljonscheferna, eftersom de redan har vakanser.

Vad som är orsaken till att så många slutar samtidigt finns det olika teorier om.

Vissa tror att de som har sagt upp sig har tröttnat på alla omorganisationer och att det finns en brist på framtidstro inom försvaret.

Andra lyfter fram att löneläget är betydligt högre inom den privata sektorn.

ANNONS

Och en del hävdar att den här avdelningen har fått leva sitt eget liv uppe på kullen intill Galgberget i så många år att medarbetarna inte klarade av när det ställdes krav på att de skulle anpassa sig till andra förändringar på regementet.

– Oavsett vad som ligger bakom är det ju alltid fritt fram för människor att säga upp sig och välja ett annat jobb, kommenterar Per Carlsson och tillägger:

– Men det visar tydligt att Försvarsmakten har en del kvar att jobba med när det gäller attraktionskraften och förmågan att behålla duktiga officerare.

Precis före jul beslutade regeringen om inköp av en ny luftvärnsrobot för att ersätta den svensktillverkade Robot 70, som efter olika moderniseringar snart faller för åldersstrecket. Valet föll på IRIS-T (förkortningen står för Infra-Red Imaging System – Tail/Thrust Vector Controlled).

Prislappen är inte offentlig, men källor inom försvaret har till tidningen Ny Teknik sagt att det handlar om en miljard kronor.

Roboten har utvecklats av sex länder, där svenska Saab ingår, men huvudleverantör är tyska försvarskoncernen Diehl Defence. Saab har utryckt besvikelse över att regeringen inte tog med deras utvecklade version av Robot 70 i upphandlingen.

I Sverige har IRIS-T fått namnet robot 98 och finns redan som jaktrobot till flygplanet Jas 39 Gripen. Skillnaden är att man på Lv 6-förbanden ska ha markburna lavetter med fyra robotar på varje.

Fördelen med robot 98 ska vara att den inte kräver fri sikt, att den kan svänga mycket kraftigt, att den känner igen målet även om en fiende fäller värmefacklor och att den kan träffa kryssningsrobotar och fjärrstyrda flygplan.

KÄLLA: Försvarets materielverk, Svenska Dagbladet, Ny Teknik.

ANNONS