Om Halmstads kallbadhus genom tiderna

Ett ratades av stadens invånare, två slogs sönder av stormar och några klarade inte konkurrensen. Just nu går debattens vågor höga om det inte är dags att bygga ett nytt kallbadhus i Halmstad, och i det här avsnittet av Vår historiska stad tar Anders Bergenek oss med på en tur bland kallbadhusen som kommit och gått.

ANNONS
|

Kallbadhus började bli vanliga i Sverige runt 1800-talets mitt. Det bildades bolag och uppfördes anläggningar som gjorde havsbaden lite bekvämare. Här kunde man klä om under ordnade former i individuella badhytter eller gemensamma omklädningsrum. Ned- och uppstigande i vattnet gjordes via stegar eller trappor. På så sätt undvek man farligt klättrande på hala stenar eller plågsamt vandrande ut på långgrunda sandstränder.

Det var under större delen av 1800-talet vanligast att herrar och damer inte badade tillsammans. Damerna såg det som pinsamt att klä av sig inför andras blickar även om de badade iklädda långa särkar. Dessutom generades de av män, som inte visade blygsel eller hänsyn och klädde av sig nakna på stranden för att sedan springa ut i vattnet. För damerna blev kallbadhusen därför en lugn oas där de på särskilda tider eller i särskilda damavdelningar utan insyn kunde sola och bada. Ibland fanns till och med skilda bassänger med vägg emellan.

ANNONS

Stegar och trappor gick ut i havet

I allmänhet var kallbadhusen utrustade med dusch. På mer exklusiva anläggningar fanns med tiden också bastu. Vi tänker oss ofta ett kallbadhus som på alla sidor omgärdar en eller två centrala bassänger. Så var det inte på de enkla anläggningarna utan de bestod av ett hus med omklädningsrum och stegar eller trappor som gick ut i havet.

Bild: Föreningen Gamla Halmstad

Det är viktigt att skilja mellan kallbadhus och varmbadhus. I varmbadhusen serverades varma karbad och de var i första hand hygieninrättningar. Karbad med havsvatten, tång och salter ansågs som mycket hälsosamma.

Första badhuset byggdes i början av 1800-talet

Halmstads första badhus byggdes 1816 vid Kohäll, ungefär vid nuvarande simstadion. Detta var dock ett varmbadhus med badkar och duschar. Anläggningen byggdes för gäster vid Sperlingsholms Helsobrunn. De transporterades den relativt långa vägen med häst och vagn. Några bilder på anläggningen finns inte men den ska enligt uppgift ha hållit en hög klass. Lönsamheten var dock låg och detta varmbadhus avvecklades 1839.

1843 invigdes ett varmbadhus på platsen nedanför nuvarande Hotell Mårtensson. Här fanns också ett gymnastikhus som förestods av den mångsidige löjtnanten vid Hallands bataljon, J. A. Lagergren. Han bedrev redan tidigt simundervisning i Nissan för pojkar.

Det fanns en tydlig lockelse att få bada i det salta och friska havet. Därför bildades i Halmstad ett bolag för att bygga ett av- och påklädningshus på den västra hamnarmen. Det var en byggnad som placerades ovanpå en gammal pråm. Stegar ledde ner i vattnet. Premiären gick av stapeln 1854. Tyvärr blev det här kallbadhuset aldrig riktigt populärt. Vattnet i bukten kring Västra stranden var grunt och uppblandat av Nissanvatten.

ANNONS

Trampoliner för den som ville träna på att dyka

1858 uppfördes ett kallbadhus i Nissan på det äldre badhusets mark. Halmstads simsällskap hade bildats med landshövding Lewenhaupt som ordförande. Anläggningen stod delvis på pålar i ån. Här bedrevs simundervisning för både pojkar och flickor. Löjtnant Lagergren hade fått hjälp av mamsell Strengberg. Träningen skedde dels i en träbassäng med begränsat djup, dels på djupt vatten. I det senare fallet var eleven sammanbunden med läraren via en lina som hade knutits i en så kallad bukrem. Till anläggningen hörde även tre trampoliner med olika höjd som gjorde det möjligt att träna att dyka. Simpromoveringar genomfördes varje säsong och var ett stort skådespel med medverkan av landshövdingen, stor publik, kanonsalut och militärmusik. Anläggningen avvecklades ganska snabbt på grund av Nissans nedsmutsning.

Kallbadhuset slogs sönder i den stora julstormen 1902. Som ersättning uppfördes ett nytt kallbadhus nedanför Slottsjorden.

Ett aktiebolag byggde 1865 ett mindre kallbadhus vid västra hamnarmen. Det ersatte det tidigare badhuset på platsen. Byggnaden beskrevs som ganska trång och primitiv. Den flyttades med åren allt längre ut eftersom viken vid Västra stranden blev allt mera grund. Det här kallbadhuset slogs sönder i den stora julstormen 1902. Som ersättning uppfördes ett nytt kallbadhus nedanför Slottsjorden. Det stod ute i havet på träpålar och förbands med land via en lång träbro. Fortfarande uppstod det problem med inblandning av smutsigt åvatten. Det här kallbadhuset verkar ha funnits kvar 1911 men avvecklades då ett nytt kallbadhus på Öster var större och bekvämare samt erbjöd bättre vattenkvalitet.

ANNONS
Bild: Hallands konstmuseum

1908 bildades AB Halmstad Saltsjöbad för att anlägga ett kallbadhus på östra sidan av Nissans utlopp. Det stod klart 1909. Det här kallbadhuset var större och bekvämare än de som hade funnits tidigare. Herrar och damer hade separata avdelningar. Även en bit ut i vattnet delades avdelningarna av en vägg. Det här kallbadhuset var byggt på pålar ut över det öppna havet och slogs sönder vid en storm 1912. Byggnaden flyttades sedan längre in och vid återuppbyggnaden förankrades den på själva hamnpiren och pålningen gjordes på insidan av piren.

Det fanns problem även för det östra kallbadhuset. Innan busstrafiken kom igång upplevdes anläggningen ligga långt från staden. Närliggande Östra stranden med sitt allt större serviceutbud var också en svår konkurrent. Efter första världskriget blev människorna också mer öppna i sina attityder och kunde tänka sig att exponera sina kroppar och bada tillsammans. 1925 likviderades AB Halmstads Saltsjöbad och istället tog Halmstad stad över anläggningen.

Napoleon Forsberg.
Napoleon Forsberg. Bild: Folkrörelsernas arkiv

Brottaren, friidrottaren och fotbollsspelaren Napoleon Forsberg var en mycket populär föreståndare på det här kallbadhuset från 1928 och 30 år framåt. En grupp stamgäster använde troget anläggningen som var öppen från slutet av maj till början av september. Till slut fick den då ganska slitna byggnaden sin dödsdom. Hamnen skulle byggas ut och byggnaden stod i vägen.1957 blev den sista säsongen och året därpå revs kallbadhuset.

ANNONS

Det finns ganska få beskrivningar av badkulturen på Halmstads kallbadhus. I Gamla Halmstads årsbok 1995 skriver emellertid Frank Jalhed så här: ”Att promenera ut på hamnarmens träbrygga och in i badhuset var som att komma ombord på ett förtöjt fartyg. Den luftiga byggnaden tycktes sväva fritt över vattenytan. Vinden gick som genom tackel och tåg, när den genomfor alla håligheter och mer eller mindre planerade konstverk i byggnadskonstruktionen, som blev en resonanslåda för vindens otaliga tonförsök.”

Kallbadhuset i Båstad.
Kallbadhuset i Båstad. Bild: Pressbild

I en del städer, till exempel Malmö och Varberg, står de gamla kallbadhusen kvar med all sin charm. Andra städer som Båstad och Karlshamn har byggt nya kallbadhus anpassade efter vår tids behov. Den växande trenden med vinterbad verkar bidra till en renässans för idén med badanläggningar som erbjuder varma omklädningsrum, bastu, duschmöjligheter och stegar som leder direkt ner på djupt vatten. Salta bad är bra för både kropp och själ året om!

Läs också:

Tusen coola vinterdoppare drömmer om ett kallbadhus

Crowdfunding ska få kallbadarnas bastu från Finland till Gröningen

Kallbadarnas bastu har anlänt

ANNONS