Om den godmodige 91:an och mannen som gav honom liv

91:an är vårt regementes mest kände soldat genom tiderna. Om något år har han gjort sin värnplikt under 90 år. Fortfarande fascinerar denne godmodige soldat nya människor och tidskriften om honom firar i år sitt 75-årsjubileum och har precis publicerat sitt 1500:e nummer. Det finns all anledning att titta lite närmare på 91:ans anknytning till Halmstad och på den tecknare som skapade honom.

ANNONS
|

Rudolf Petersson föddes i Halmstad 1896. Hans föräldrar var köpmannen Viktor Petersson och folkskoleläraren Sofia von Friedrichs. Rudolf verkar ha varit duktig i skolan för han fick studera på läroverket. Det berättas dock att den stränge teckningsläraren Olle Månsson gav honom betyget ”B” i teckning, vilket vid den här tiden var det lägsta, ändå godkända betyget. Efter avslutad skolgång 1912 arbetade Rudolf Petersson under en period som kontorist. Samtidigt ritade han karikatyrer som föreställde kända Halmstadbor. De publicerades 1913 i en bok kallad ”Känt folk”. Med det här intresset var det naturligt för honom att 1915-1916 fortsätta studierna på Valands konstskola i Göteborg.

ANNONS
Bild: Digitalt museum

1916 ryckte Rudolf Petersson in på I 16, Hallands regemente i Halmstad. Under första världskriget var det ont om arbete. Det kan ha varit skälet till att han valde att ta värvning för att som 72:an Petersson tjänstgöra på fjärde kompaniet. Efter två år var kriget slut, liksom 72:ans tjänstgöringsperiod. Han lämnade det militära som korpral och med en premie på 500 kronor vilket vid den tiden var en ansenlig summa.

Rudolf Petersson var inställd på att arbeta som tecknare och hade en del uppdrag för olika tidningar. När hans syster och en av hans studiekamrater från Valand, Gustaf Tengggren, gifte sig 1918 samt emigrerade till USA, beslöt Rudolf 1921 att följa efter. Där bosatte han sig i Cleveland, Ohio, där han fick arbete som reportagetecknare på den lokala tidningen Cleveland News.

1930 valde Rudolf Petersson att återvända till Sverige. I USA hade han träffat sin blivande hustru Asta Sofia Eriksrud. De gifte sig 1931 och bosatte sig först i Stockholm och sedan i Ytterenhörna norr om Södertälje. I Stockholm sökte sig Petersson till bohemerna i Klara och sålde teckningar till olika tidningar.

En viktig erfarenhet för Rudolf Petersson var att han sett hur populära tecknade serier var i USA. Det här blev något som han nu slog sig på för att kunna försörja sig och sin familj. I Hallandsposten publicerades under några sommarmånader 1932 hans serie ”Kalle Svensson i Amerikat”. Samma år presenterades i den Bonnierägda tidskriften ”Allt för alla” en serie med rubriken ”Beväringsmannen 91 Karlssons öden och äventyr”. Det blev en omedelbar succé. Senare skulle serien återfinnas i tidningarna ”Levande livet” och i ”Året Runt”.

ANNONS

Det råder ingen tvekan om att innehållet i serien om 91:an hade hämtats från Rudolf Peterssons tid på I 16 i Halmstad, som i serien kallas Klackamo Hed. Innehållet kretsar kring den snälle och lite tafatte Mandel Karlssons liv som soldat på regementet. Hans antagonist, 87:an Axelsson, är elak och falsk. En huvudroll spelar också kapten Beråns hembiträde Elvira Johansson om vars gunst både 91:an och 87:an tävlar.

Bild: Story House Egmont

Många av figurerna i serien, inklusive 91:an, hämtade sina drag från verkliga personer som Rudolf Petersson hade stött på under sin egen tjänstgöring på I 16. Den som vill läsa mer om detta hänvisas till en uppsats av Anders Sträng i Gamla Halmstads årsbok 2013.

91:an kom som jultidning första gången 1934. Under åren 1946-1977 gjordes inte mindre än åtta långfilmer om 91:an, i de flesta fall med Gus Dahlström i huvudrollen. Sedan 1937 har det också funnits en norsk variant av serien, kallad ”91 Stomperud”. Under andra världskriget uttryckte sig Stomperud så kritiskt om nazismen att den tyska ockupationsmakten satte förläggaren i fängelse.

Petersson led av cellskräck och vädjade om nåd till Sveriges kung Gustaf V. Kungen var en road läsare av 91:an och han beviljade utan att tveka nåd till tecknaren.

En rolig historia från världskriget handlar om när Rudolf Petersson låg i beredskapen och hade somnat på sin vaktpost. Han ställdes inför rätta och dömdes till en veckas fängelse. Petersson led av cellskräck och vädjade om nåd till Sveriges kung Gustaf V. Kungen var en road läsare av 91:an och han beviljade utan att tveka nåd till tecknaren.

ANNONS

1956 fick 91:an en egen serietidning. Rudolf Petersson upplevde att tecknandet sedan blev väldigt betungande. Efter att hustrun hade dött 1959 orkade han inte längre fullfölja uppdraget. Det gick från 1960 allt mer över till Nils Egerbrandt (1926-2005). I dag är det ett team som tecknar serien.

91:an har egen avdelning på museet

Rudolf Peterssons gick ur tiden 1970. Då uppstod en diskussion om vad som skulle göras med hans efterlämnade originalteckningar. Halmstads kulturnämnds ordförande Karl-Erik Andersson ville köpa in dem och öppna ett lokalt museum tillägnat 91:an. Teckningarna hamnade några år senare istället på Regementsmuseet där den ansvarige, major Carl-Gustav Bergenstråhle, såg vilket stort kulturellt värde det fanns i Rudolf Peterssons liv och 91:an. Han gav ämnet en framträdande plats i museets utställningar. Även i dag finns en speciell avdelning om 91:an på Garnisons- och Luftvärnsmuseet.

1987 fick folkpartisterna Fred Nimhed och Carl Axel Sahlin igenom en motion om att det skulle ställas upp en staty av 91:an i Halmstads centrum. Turistnämnden jublade medan kulturnämnden var mindre entusiastisk. Köpmännen såg en möjlighet att använda den populäre seriefiguren för att marknadsföra centrum. En färggrann betongskulptur skapades men fick inte sättas upp för de styrande, som menade att den saknade den konstnärliga kvalitet som man kan kräva av offentlig utsmyckning.

ANNONS
91:ans anknytning till Halmstad och på den tecknare som skapade honom.
91:ans anknytning till Halmstad och på den tecknare som skapade honom. Bild: Roger Larsson

Det blev istället Lion Ferry, SE-Banken, Charkdelikatesser och Hallandsposten som 1992 bekostade den bronsstaty som i dag står vid Norre Port. Den skapades av Nils Egerbrandt och invigdes på påskafton 1993. Stan var full av förväntansfulla besökare. Major Bergenstråhle var på plats, klädd i en tidstypisk uniform och berättade om Rudolf Petersson, hans tid på I 16 och om 91:an. Halmstads centrum var nu en attraktion rikare.

I längden är det snällheten som vinner

Troligen är berättelsen om 91:an den mest framgångsrika svenska serien genom tiderna. Upplägget är tidlöst och genialt. Det är lätt att identifiera sig med den godmodige och lite late huvudpersonen. Snällhet ställs mot elakhet och det är i längden snällheten som vinner. Lägg till detta en hel del militärromantik och en gnutta kärleksbekymmer så har vi ingredienserna för en lättsmält och trivsam läsupplevelse. Glöm dessutom inte att det är Halmstad som är Klackamo Hed!

Fotnot: För den som vill läsa mer om Rudolf Petersson rekommenderas en artikel i Sven Aremars bok ”Ur folkmun och arkiv” eller ett besök på www.91an.net.

ANNONS