Julskyltningen på 1950- och 60-talet ägde alltid rum andra söndagen i advent och dagen före gjordes skyltningen i så gott som alla affärer. Många fick pynta till långt fram på lördagskvällen och när de var klara täcktes fönstren med brunt papper – ingenting fick ju avslöjas förrän det var dags… Min mor, som arbetade på Nya Måleribolaget, har berättat att de ibland höll på fram till midnatt, men då bjöd också chefen alltid på något gott att äta under kvällens lopp.
Så blev det äntligen söndag och andra ljuset tändes i adventsstaken. Spänningen och förväntningarna steg och jag hoppades bara att det snart skulle bli mörkt så att vi kunde komma ut på julskyltningen. Ofta var det snö och kallt, så det gällde att bylta på sig ordentligt. Sedan fick man bråttom ned för trapporna på Skepparegatan 5A, där vi bodde.
Första stoppet var vid Västra Manufakturmagasinet där mor skulle titta på juldukar och handdukar. Som tur var gick det ganska snabbt, och strax var vi ute på Brogatan. Redan här möttes vi av grangirlangerna med ljus i och man riktigt njöt av hur vackert det var. Det var många affärer att titta på, och en del var givetvis mer intressanta än andra. Men alla hade verkligen ansträngt sig och tillsammans spred de en känsla av värme, omsorg och en härlig julstämning.
På Stora torg fanns den stora fina granen – och Siverts Fiskhall, en av höjdpunkterna. I deras fönster fanns rådjur, harar och annat småvilt samt alla konstiga fiskar som haj, tumlare och hälleflundra; allt uppställt bland grankvistar och andra dekorationer. Här stod många en god stund, och ungarnas näsor var nästan klistrade vid fönstren.
Men även Lambert Jepsson lockade – där kunde man kanske titta på en elektrisk tågbana och en massa fina byggmodeller?
Därefter blev det Köpmansgatan ned och till höger in på Klammerdammsgatan, för där låg nästa höjdpunkt: JM:s Chark. Vi undrade alla vad JM:s hade hittat på i år och vi blev aldrig besvikna – även om det på grund av trängseln kunde ta en stund innan man kom fram till fönstret.
Där fanns riktiga svinkroppar som fyllts med enris och sedan klätts i för året passande kostymer. 1955 spelade de fotboll, eftersom HBK då tagit silver i allsvenskan, och två år senare, när ryssarna skickat upp Sputnik, kunde publiken se en liten astronautgris redo att ge sig ut i rymden, medan två kolleger skötte spakarna i en kontrollpanel intill.
Nästa anhalt, på andra sidan gatan, hade Mattimporten också en rolig skyltning med någon flygande matta och temat hämtat ur Tusen och en Natt.
På Storgatan, hos Hartmans Foto, visades ofta film med Kalle Anka, Pluto och Piff & Puff och även där tog det tid att komma fram till fönstret. Men det var det värt, för på den tiden gick det inte att plocka upp en Kalle Anka-film på Youtube.
På Köpmansgatan vid Lilla torg fanns barnens favoritbutik, Chr.Holm. Här bar tomten och hans nissar fram önskeleksaker, som de visade upp för de entusiastiska åskådarna.
Tyvärr räcker inte utrymmet till för att nämna allt som fanns att titta på, så jag avslutar med att säga att jag oftast lyckades tigga till mig en specialare hos Gustafs – och därmed var ännu en magisk julskyltningssöndag i barndomens tid till ända.
Här kan du läsa mer om grisarna som showade i fönstret på JM:s chark!
Läs även: 4 frågor till Tore Christianson som ska skriva lokalhistoria i HP
