Brunnsåker – en långlivad skola med en dramatisk historia

Otaliga är de Halmstadbor – unga, medelålders och gamla – som har en relation till den ståtliga byggnaden i de centrala delarna av staden. Här ryms kända arkitekter, drivna pedagoger, tusentals elever – men också en dramatisk period då utmärglade fångar från Nazitysklands koncentrationsläger vårdades i salarna. I dag berättar Anders Bergenek historien om Brunnsåkersskolan.

ANNONS
|

Vid slutet av 1800-talet hade Halmstad runt 15 000 invånare. Fattigdomen på landsbygden tillsammans med industrialiseringen gjorde att stadens folkmängd ökade snabbt. Den hade i stort sett fördubblats på 20 år. Utvecklingen medförde också att antalet barn ökade. Norra folkskolan, Östra folkskolan och Stenstorpskolan räckte inte till. Det var dags att bygga nytt.

Två torn ståtade i mitten av Sven Gratz byggnad

Vägen till beslut om den nya skolan blev dock inte enkel. Tre olika instanser var inblandade och beslutet drog ut på tiden. Man kunde inte enas om var skolan skulle placeras. Skolrådet ville lägga skolan på Öster medan kyrkostämman ville placera den på Väster. I ett läge fanns planer på att lägga skolan på Norr. 1904 lyckades alla parter inklusive drätselkammaren ena sig om att skolan skulle byggas på den så kallade Olssonska lyckan, som också kallades Brunnsåkern. Sven Gratz ritade på sitt grandiosa sätt en byggnad som såg mer ut som ett läroverk än en folkskola. I mitten av byggnaden fanns två torn. Sven Gratz hade låtit sig inspireras från Lunds domkyrka.

ANNONS

Den officiella invigningen av Västra folkskolan förrättades den 16 oktober 1908. Först sjöng alla ”Du gamla, du fria”. Folkskoleinspektören Elof Dahmén talade och gladde sig över att den nya skolan i stort sett var full redan den första terminen. Han hoppades att barnen i framtiden skulle bära med sig goda minnen från de ljusa och trevliga lokalerna.

Efter att lärare hade framfört en hyllningskantat till den nya skolan var det dags för kyrkoherden Reinhold Cervin att tala. Han kom snabbt över till Jesu ord ”låten barnen komma till mig”, vilket han ansåg att de hindrades från att göra i det moderna samhället. Avslutningsvis nedkallade han Guds välsignelse över Västra folkskolan.

Bland nyckelpersoner de första åren märks den framsynte överläraren och lokalpolitikern J. N. Wetterstrand och vaktmästaren Bror Hjerp. Bland vaktmästarens mer vådliga uppgifter ingick att hissa flaggan. Flaggstängerna hade placerats högst upp på tornen. För att utföra sitt uppdrag måste vaktmästaren klättra ut på taket och sedan upp till flaggstången på en yttre stege. Det var ingen rolig uppgift då det blåste eller var isigt och halt.

Glädje i att få lära – men också fysiska bestraffningar

Skolförhållandena under 1900-talets första hälft var väldigt stabila. Till exempel berättas om folkskolläraren Joel Johnson som tjänstgjorde under 35 år på skolan och hela tiden i samma klassrum. Hos eleverna fanns en glädje i att få lära och man uppskattade också kontakten med kamraterna. Samtidigt förekom ofta fysiska bestraffningar och ibland en oförståelse inför svaga elevers prestationer.

ANNONS

Under 1930-talet hade staden vuxit så mycket att en utbyggnad hade blivit nödvändig. Skolan började vid den här tiden kallas Brunnsåkersskolan. Den nya huskroppen ritades av Halmstads då främste arkitekt, Uno Forthmeiier. Den blev färdig 1940 och var elegant utformad i modern funktionalistisk stil som dock utgjorde ett stilbrott i förhållande till Sven Gratz äldre byggnad.

I den gamla skoldelen byggdes i källaren en ny badavdelning med cirka 40 badkar. Efter varmbad med tvättning sprang eleverna genom en korridor med kalla duschar. Den nya gymnastiksalen låg längs Flygaregatan och var Halmstads största. Här fanns också fina omklädningsrum med egna klädskåp till var och en. Utanför skoltid kunde gymnastiksalen användas av andra grupper. Till exempel startade Polisen 1940 ”spänstgymnastik” för att minska konstaplarnas ”kalaskulor”, det vill säga stora magar.

Brunnsåkersskolan kunde efter om- och tillbyggnaden också erbjuda ett tiotal nya skolsalar samt lokaler för metallslöjd, barnbespisning och läkar- och tandläkarmottagning. Hela inredningen utstrålade en ljus värme och modern funktionalitet.

Invigning i andra världskrigets skugga

Den officiella invigningen skedde i det andra världskrigets skugga den 17 november 1940. Den inleddes genom att en barnkör sjöng ”Var svensk”. Skolöverstyrelsens generaldirektör Otto Holmdahl talade om hur skolans fostran av eleverna lade grunden för den demokratiska utvecklingen i samhället, något som han menade inte var självklart i den tidens Europa.

ANNONS

Tolv av kvinnorna dog och vilar i en gemensam grav på Västra begravningsplatsen.

1945 blev ett dramatiskt år för Brunnsåkersskolan som i maj med kort varsel omvandlades till beredskapssjukhus för tbc-sjuka kvinnor, som genom Röda Korsets försorg hade räddats ur de tyska koncentrationslägren. Syftet med vistelsen var att patienterna skulle återvinna krafterna och ”äta upp sig”. Under ett drygt halvår vårdades 450 patienter, som enligt sjukhusintendenten Erik von Arnolds redovisning under den här tiden ökade sin vikt med sammanlagt sex ton. Tolv av kvinnorna dog och vilar i en gemensam grav på Västra begravningsplatsen.

Under några veckor i slutet av 1945 behandlades 36 hungerstrejkande balter på Brunnsåkersskolan i väntan på utlämning till Sovjetunionen. Det förekom att de genom självstympning försökte undvika utvisningen. På luciadagen 1945 var det en av balterna på Brunnsåkersskolan som stötte en blyertspenna genom ögat och in i hjärnan. Han överlevde dock och klarade sig från att utvisas.

En person som under perioden 1945-1967 satte sin prägel på skolan var den kraftfulle överläraren, senare rektorn Hampus Israelsson. Hans motto var att genom ordning och reda skapa de bästa förutsättningarna för trivsel och goda prestationer. Israelsson var också kommunal- och landstingspolitiker.

Brunnsåkersskolan byggdes om 1966-1969 har och anpassades för att fungera som en högstadieskola inom ramen för den nyligen införda grundskolan. Då tillkom en ny byggnad med ett centralt kapprum som dels var utrustat med moderna elevskåp, dels skulle fungera som uppehållsrum under raster och håltimmar. Matsalen ändrades för att också kunna fungera som aula. Många skolsalar gjordes också om till ämnesrum.

ANNONS

Anpassades efter nya behov

Inför 100-årsjubileet 2008 genomgick Brunnsåkersskolan en ny omfattande renovering då lokalerna fräschades upp och anpassades efter nya behov. Det här arbetet blev kaotiskt. Upphandlingen om entreprenaden vanns av ett tyskt byggföretag. Detta överklagades ända upp i regeringsrätten. Själva ombyggnaden kantades sedan av problem med arbetsmiljön, förseningar, uteblivna betalningar till underentreprenörer, felaktiga materialval, brister i utförandet med mera. Många parter var missnöjda då renoveringen var klar under hösten 2008 men eleverna gladdes åt en skola som med 100 år på nacken åter kändes modern och fin. I dag finns mycket historia och känsla i den gamla Brunnsåkersskolan. Tänk om väggarna kunde tala…

Fotnot: Läs mer om Brunnsåkersskolan i Gamla Halmstads årsbok 1984 och 2015.

JB Berggren – om en köpman och ett köpmanshus i Halmstad

Hein Godenwind – den fina lilla färjan som Halmstadborna minns med värme

ANNONS