Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Villa Fridhem. Huset stod i Fridhemsparken som ligger mellan Brunnsåkersskolan och Gula villan.

Borgmästarnas fina gamla villor

Villa Fridhem, Villa Fristad och Bissmarkska villan: tre hus, tre hem. Men det var inte vilka som helst som bodde i dem, utan stadens prominenta personer. Tyvärr finns inget av de vackra husen kvar, de försvann alla från stadsbilden inom loppet av 15 år. Här får de nytt liv – om än bara för ett ögonblick.

Villa Fridhem
1862 lät rådman Anders Gustaf Heuman uppföra denna vackra villa, som låg i Fridhemsparken vid Brogatan (rådman är titeln för en ordinarie domare i en tingsrätt eller förvaltningsrätt).Heuman hade i långa perioder vikarierat för den sjuklige borgmästaren Jonas Borelius, och när han dog var det självklart för de styrande i Halmstad att Heuman skulle ta över uppdraget. Men Kungl. Maj:t – det statsorgan som i dag motsvaras av regeringen – tog ingen hänsyn till denna önskan. Man hade nämligen fått ett brev från landshövdingen som förklarade att Heuman visserligen hade skött vikariatet som borgmästare med heder, men att den då unge Thure Gabriel Stockenberg var ett bättre val i det långa loppet. Utnämningen av Stockenberg retade gallfeber på Halmstadborna och saken togs upp i både lokal- och rikspressen.

1866 avled rådman Heumans hustru och året efter gick han själv ur tiden.

Näste ägare till villa Fridhem blev Erik Werner Tornérhielm – som för övrigt kom att bli ny borgmästare efter Stockenberg år 1890 – och villan kallades därför även för Tornérhielmska villan. Tornérhielm avled 1918, och hade året innan avgått som borgmästare. Änkan och hennes två systrar, fröknarna Boije af Gennäs, var de sista som bodde i villa Fridhem, med undantag för de utländska flyktingar, som under senare år bereddes bostad där.

Den tornérhielmska kvarlåtenskapen testamenterades till ett hem för gamla under benämningen ”Fam. Tornérhielms och Boije af Gennäs stiftelse”. Hemmet, Pauvres honteux. uppfördes 1947 vid Skepparegatan. Tomten där hade stiftelsen förvärvat 1944 av staden genom byte med Fridhem, då stiftelsen också erhöll 200 000 kronor kontant. Villa Fridhem var alltså i kommunens ägo från 1944 till dess den revs 1960.

Villa Fristad
Kallades också för Stockenbergska villan, och låg jämte fängelset vid Södra vägen. Borgmästare Thure Gabriel Stockenberg lät uppföra denna villa, som stod färdig 1863 och den blev en samlingspunkt för stadens nobless. Borgmästare Stockenberg bodde i villa Fristad fram till sin död 1889 och därefter bodde änkeborgmästarinnan kvar där tills arrendet med fångvårdsstyrelsen utgick, troligtvis vid årsskiftet 1898. Under en del decennier på 1900-talet fick Villa Fristad tjänstgöra som sjömanshem och flyktingförläggning. Den 16 april 1968 blev den gamla anrika villan lågornas rov och brann ner till grunden.

Bissmarkska villan
Denna villa låg vid Fredriksvallsgatan strax före korsningen med Norra vägen. Fredriksvallsgatan har fått sitt namn efter Georg Bissmarks far, handlanden Fredrik Edvin Bissmark. Släkten kommer från Pommern, och invandrade till Sverige omkring 1740. Georg studerade vid Uppsala universitet, där han tog en Juris utriusque kandidat (en äldre svensk akademisk examen vid juridisk fakultet), varefter han blev stadsfogde i Halmstad. 1904 blev han rådman, och 1918 borgmästare efter Erik Werner Tornérhielm, en post han innehade till 1938.

Bissmark var riksdagsman 1927-1934 som ledamot av första kammaren (invald i Kronobergs och Hallands läns valkrets), och blev därigenom en av riksdagens mest ansedda sakkunniga inom juridik. När Arvid Lindman bildade sin regering blev Bissmarck utnämnd till justitieminister. Bland de spörsmål som han engagerade sig mest i var att samordna de nordiska lagstiftningsarbetena. Georg Bissmark var också intresserad av historia, inte minst lokalhistoria, och han var en av initiativtagarna när Föreningen Gamla Halmstad bildades i oktober 1923.

Bissmarkska huset revs 1953.